ref_tran04_10.html

Kabels lag:	Stefan Persson -
	Adam Rylander, Marcus Nilsson, Henrik Malm -
	Mikael Martinsson, Henrik Ådahl, Mikael Johansson,
	Rasmus Svensson, Freddy Zielinski -
	Johan Rydén och Niklas Johansson.
Avbytare:	Olle Rydsjö och Joakim Pantzar.
Bäste Kabel:	-
Varning:	-
Utvisning:	-

Kommentar
En genomkörare behövde vi innan höststarten, och en rejäl genomkörare blev det.
Torsdagen den 29 juli, alltså fyra dagar innan ringde division V-jumbon Björketorp och frågade om vi ville ställa upp och sparra dem inför höstupptakten. Det passade bra, och vi satte ihop ett lag.
Johan var dock inte i samlingsform, för han uppgav fel tid till både Olle och Jocke. Dessutom misslyckades Johan med att tala om för en spelsugen Bullen att han var uttagen. Bullen uppfattade det som att han var petad och valde att jobba istället. En orsak till alla misslyckan var byten av mobiltelefonnummer. Fyra man hade nya nummer som inte nått till hela lagledningen. Trots det fick vi till slut ihop 13 man.
Precis som första gången i Björketorp anlände vi före hemmalaget. Den här gången handlade det dock bara om några minuter. Vi hann under den tiden konstatera att det var en härligt jämn plan.
Under uppvärmningen upptäckte vi en bisvärm under en bänk, bara tio meter från vårt avbytarbåset. Niklas kom då fram till att han helst inte ville byta, utan gärna spelade 90 minuter.
När matchen satte i gång visade Zamora omgående högsta klass. Han var helt enkelt planens särklassige gigant. Speciellt minns vi räddningen på en snabbt lagd frispark och en lysande parad på ett friläge, men det fanns fler fina ingripanden. Totalt sett skapade nämligen division V-jumbon fler lägen än vi.
Våra bästa chanser var ett kanonskott från Olle som passerade krysset med några decimeter. Sedan hade Johan en nick på hörna som dock gick rakt i famnen på målvakten.
Den allra bästa chansen blev det mål på. Det var Niklas som lobbade in bollen på Johans precisa frispelning. Nu var det så att domaren var en äldre herre från närområdet, som var mycket bra på att blåsa bort våra anfall för offside. Björketorps tveksamma lägen släppte han däremot. Därmed blev vårt mål bortdömt.
I slutminuten betalade den äldre herren tillbaka. Då kunde nämligen Björketorp mycket väl ha fått straff. Totalt sett var det nog rättvist med oavgjort. Trots att vi hade en tunn trupp så skötte vi försvarsspelet mycket bra, inte minst på mittfältet.
Zamoras storspel var dagens positiva sak. Fem minuter i början av andra halvlek hade vi däremot hellre glömt. Då drabbades vårt lag av skada på skada.
En var allvarlig. Det var Malm, som stukade foten. Själva händelsen såg komisk ut. Oattackerad slog Malm i väg bollen och föll sedan framåt. Den smärta - foten skakade rejält - som Malm kände var dock långt ifrån komisk.
Strax efteråt tyckte till och med vissa Björketorpsspelare att matchen var onödigt tuff.
- Vem är lagkapten i vårt lag? Kan inte han säga åt alla att ta det lite lugnare? bad en mittfältare som inte vågade säga ifrån själv.
Efteråt aviserade Adam att han inte skulle kunna vara med mot Hedared, och kanske inte heller i fredagsmatchen mot Sjövik.
- Jag åker till Turkiet tidigt på lördag och måste hinna packa också, sa han. Det visade sig att den tidiga avresen var redan 13.15...