Björketorps IF - FC Kabel Åttio 2-2 (1-2)
Björketorp, lör 3 april 12.00

Målskyttar: 0-1 (11) Henrik Ådahl (Jukka Paananen),
  0-2 (32) Mikael Johansson,
  1-2 (45) Åke Andersson,
  2-2 (58) Emil Svensson.
Kabels lag: Stefan Persson -
Adam Rylander, Marcus Nilsson, Henrik Malm -
Freddy Zielinski, Henrik Ådahl, Rasmus Svensson,
Jukka Paananen, Gustav Jullander -
Johan Rydén och Gustav Risinger.
Avbytare: Carl Nero, Viktor Svenkvist, Mikael Johansson
och Mikael Aronsson.
Bäste Kabel: -
Varning: Henrik Ådahl
Utvisning: -



Kommentar
Det här blev ett nytt bevis på att truppen är både bred och stark. I gräspremiären gjorde vi en grymt bra första halvlek, och det faktum att flera var besvikna över oavgjort mot ett division V-lag visar att det finns både vilja och ambition i årets bruna brassegäng.
Förberedelserna var inte hundraprocentiga. För det första hade vi många återbud. Olle, Bamse, Jocke P, Eriksson, Larsson, Micke M, Holme, Martin K och Knubbe tackade nej. Kyla fick därför göra comeback efter ett par års frånvaro, dessutom gjorde Viktor sin första match för året som utespelare. Dessutom kom vi en timme för tidigt till Björketorp. Att FC Kabel Åttio skulle ha anlänt till arenan drygt två timmar innan avspark kan väl aldrig ha inträffat tidigare?
Vi löste den främmande situationen på olika sätt. Några slumrade i bilarna, några åkte och tittade på Kinnahult-Lekstorp medan andra satt utanför Björketorps klubbhus och väntade på att vaktmästaren skulle komma och låsa upp.
När vi kom in i omklädningsrummet 90 minuter innan avspark körde vi en omgång hänga gubbe. Ordet innehöll fem bokstäver och började på b. Ådahl löste nästan omgående att det handlade om bäver. När Björketorps lagledare kom in och frågade om vi kunde börja några minuter tidigare än utsatt tid var det ingen kabel som protesterade. Tvärtom.
Väl ute på gräset inledde Björketorp i ett högt tempo de första tio minuterna, dock utan att skapa något. När vi för första gången fick riktig kontroll på bollen gjorde vi 1-0 på ett riktigt mönsteranfall.
Johan nickskarvade ett inkast från vänsterkanten till Jukka som kom perfekt längs med linjen. Jukkas vänsterinlägg höll mycket hög klass och mitt i straffområdet dök måltjuven Ådahl upp. Ostörd kunde han nicka in bollen lågt vid ena stolpen. Nicken var inte hård, men välplacerad och i och med att bollen studsade precis framför mållinjen var den mycket svår att ta för målvakten. Efter målet tog vi över matchen och rullade boll på ett imponerande sätt. Vi stod rätt defensivt och vann varenda en av deras chansbollar. Vi fick nämligen bra press på Björketorps försvar och tvingade dem att spela långa bollar utan adress.
Offensivt spelade vi varierat och gjorde helt enkelt en grymt bra första halvlek. Ett antal bra lägen skapades. Micke J satte tvåan på ett distinkt skott inne i straffområdet. Han vann en andraboll efter ett offensivt inkast och dundrade in bollen i bortre burgaveln. Dessutom var Gustav R nära flera gånger. Allra närmast var dock Bullen som snodde bollen från en försvarare och blev helt fri. Trots att han avslutade ganska bra lyckades målvakten rädda med ett släpande ben.
I halvlekens allra sista sekunder kom reduceringen. Det tog 314,5 minuter att spräcka Stefans nolla utomhus. Alltså bara en halv minut från sju hela halvlekar.
Orsaken var att vi inte fick undan bollen, trots flera chanser, och till slut fick Björketorp två chanser framför Stefan - vilket var en för mycket. I halvtidsvilan var det besvikelse trots att vi hade gjort en mycket bra första halvlek.
Baklängesmålet kändes så onödigt och orättvist.
Att vi fick beröm både av motståndare och den lastgamle domaren var klen tröst. Innan domaren blåste i gång andra halvlek uttryckte han nämligen sin beundran över vår insats.
- Ni spelar riktigt fin fotboll. Det krävs både mod och självförtroende att slå så många kortpassningar på sånt här ojämnt och svårspelat underlag, sa han till Johan.
I andra halvlek tappade vi ganska omgående både mod och självförtroende. Björketorp skruvade upp tempot och höll på att kvittera redan i första minuten. Bollen rullade dock just utanför Stefans vänsterstolpe.
I nästan 20 minuter fick vi kämpa för att komma tillbaka in i matchen. Hemmalaget vann varenda närkamp, medan vi föll hem och blev passiva. Därmed tappade vi pressen på deras backlinje, vilket gjorde att de fick tid att slå precisa uppspel.
Kvitteringen var rättvis, och efter den hade de ett skott i ribban samt en nick som Stefan fick sträcka ut maximalt för att nå.
Det kunde alltså ha blivit förlust, men det var inte heller långt ifrån att vi gjorde ytterligare ett mål. I halvlekens mittskede började vi nämligen få upp laget bättre och spelet jämnades ut.
Ett gäng halvchanser, och ett riktigt gyllene läge fick vi också. Det var Gustav R som blev helt fri sedan Johan skarvat vidare en utspark från Stefan. Avslutningen blev dock inte speciellt vass.
Totalt sett skall vi nog vara nöjda med hur vi genomförde matchen. Första halvlek var årets klart bästa - att spela så bra mot avancerat motstånd lovar gott. Andra halvlek visade vi vilja och moral och jobbade oss tillbaka trots att vi kom helt snett in i det. Den enda plumpen var det onödiga reduceringsmålet i första halvleks slutminut.
Men fem träningsmatcher är spelade, och vi är obesegrade. Det känns bra.