Fritsla IF - FC Kabel Åttio 1-2 (0-0)
Kungaberg, fred 9 april kl. 11:00.

Målskyttar: 0-1 (68) Niklas Johansson (Rasmus Svensson),
  0-2 (92) Daniel Johansson (Andreas Holmesten),
  1-2 (94) Tomas Hagert.
Kabels lag: Viktor Svenkvist -
Adam Rylander, Marcus Nilsson, Freddy Zielinski -
Niklas Johansson, Andreas Larsson, Rasmus Svensson,
Andreas Eriksson, Daniel Johansson -
Johan Rydén och Gustav Risinger.
Avbytare: Anders Knubbe, Mikael Johansson, Joakim Pantzar
och Andreas Holmesten.
Bäste Kabel: -
Varning: -
Utvisning: -



Kommentar
Genrepet hemma på svensk match innebar en ny seger. Fast spelet var inte bra. Hade det inte varit för Kung Bamsedonas storslagna återkomst till Kungabergs B-plan hade man nog glömt den här matchen omgående. Som vanligt var Holmesten sen till samlingen. Johan ringde redan sju minuter efter utsatt samlingstid (9.37) för att kolla vart den sent födde anfallaren befann sig.
- Jag är lite sen. Var ligger planen i Fritsla? frågade Holme yrvaket.
Johan kunde inte svaret på rak hand, utan bad Holme återkomma när han närmade sig Fritsla. Någon minut senare ringde Holme igen.
- Jag är närmare Fritsla nu, så var ligger planen?
Nej. Holme hade inte åkt själv. Han ville bli hämtad hemma. Johan tog svängen om Tullen. Eftersom Eriksson och de andra i hans bil inte hade koll på vart planen låg i Fritsla och hade tänkt ta rygg på Johan följde de också med på en guidad tur i Borås västra delar... På plats på Kungaberg insåg vi att Malm - som hade tvingats lämna återbud dagen innan - hade vattenflaskorna. Därmed hade vi ingen taktiktavla. Det löstes på ett mycket kreativt sätt. Med hjälp av diverse flaskor fick vi ihop en intressant taktiktavla - som innehöll både en fjolla (rosa schampoflaska) och en tom och innehållslös spelare (urdrucken PET-flaska). När Johan ställde upp laguppställningen reagerade Freddy omgående.
- Jag vill inte vara tom och innehållslös, sa han.
Johan gick Freddy till mötes, och något motvilligt fick Marcus då finna sig i det epitetet. Redan på uppvärmningen slog Larsson upp sin bristning i baklåret. Han försökte ändå spela från start, något som inte föll speciellt väl ut. Larsson gick och småjoggade i mitten. Tyvärr gjorde de flesta andra Kabelspelarna - alltså även de som var fullt friska - likadant. Därmed blev vi tillbakatryckta av ett inte alltför starkt hemmalag under den första kvarten. Vi jobbade oss in i matchen alltmer. Riktigt bra blev aldrig spelet, utan vi fick kämpa oss in i tillställningen. I andra halvlek flyttade vi fram spelet lite, det hindrade dock inte Fritsla från att ha en massa bra lägen. Deras oförmåga gjorde dock att det inte blev så mycket mer än lägen. När de kom till avslut rullade bollen oftast just utanför Viktors stolpar. Så var det flera gånger under andra halvlek. Halvleken inleddes på ett olyckligt sätt när Eriksson sträckte sig igen under en rusch längs med högerkanten. Lite mer positivt blev det när Rasmus spelade loss Niklas på samma kant i halvlekens mittskede. Niklas såg att Fritslas målvakt var ute på halvdistans och lobbade in ledningsmålet.
Vi ledde alltså trots att vi inte fick spel och taktik att funka. Efter drygt 70 min frågade till exempel Gustav Risinger:
- Vilken sida var det vi anfallare skulle låsa?
Trots det hade vi ett par lägen att utöka ledningen. Det bästa skapade Johan när han vände bort sin back inne i straffområdet och sprang in längs med kortlinjen. I stället för att spela de framstormande lagkamraterna var Johan självisk och försökte själv sätta bollen vid första stolpen - ett riktigt dumt beslut.
På övertid kom matchens delikatess. Daniel "Bamse" Johansson har fått sin gedigna (?) fotbollsfostran just på Kungaberg i Fritsla. Under våren har han laddat för mötet med sina gamla kompisar. Exakt vilka finesser han hade tänkt visa upp väntade han med att avslöja till den 92:a minuten.
Då slog nämligen Bamsedona till. Först dribblade han en Fritslaspelare, sedan en till. Och en till, och… ensam med målvakten sköt han ett avigt skott. Det såg ut som att högerbenet vek sig - det kanske det gjorde också - men bollen rullade i alla fall snyggt in vid bortre stolpen. Bamsedona lyfte armarna mot luften och iklädde sig ett leende som nådde från ena långlinjen till den andra, minst. Det var ett solomål väl värdigt en brun brasse - eller en brun Bamse. Förstås innebar Bamsedonas konster att matchen var avgjord.
Tyvärr sprack Villes nolla på en välplacerad frispark på drygt tre minuters övertid. Det förhindrade dock inte att vi återigen hade fått positiva signaler. Utan att ens vara nära av att spela bra vann vi igen - det var ett styrkebesked. Några negativa saker fanns också. Inte minst Larssons och Erikssons bristningar, men även att Freddy inte hittade sin plånbok efter matchen - trots idogt sökande.