referat_07.html

Målskyttar:	1-0 (38)
	2-0 (59)
	3-0 (71)
	3-1 (76) Edvard Antonsson (Jukka Paananen)
Kabels lag:	Viktor Svenkvist -
	Henrik Ådahl, Kalle Åkerström, Henrik Malm, Joan Ivarsson -
	Marcus Nilsson, Mikael Johansson, Jukka Paananen, Niklas Johansson -
	Mikael Aronsson och Gustav Risinger.
Avbytare:	Mikael Martinsson och Edvard Antonsson (debut)
Bäste Kabel:	Jukka Paananen och Edvard Antonsson
Varning:	Henrik Malm
Utvisning:	-

Kommentar
Tillbaka från lägret och direkt en riktig värdemätare igen. Division fem-gänget Dalsjöfors kom till Roasjö IP med ett ungt lag. Vi var inställda på en hård match då vi endast hade två avbytare.
Vi blev dock förvånande. Matchen inleddes med ett kraftigt brunt spelövertag. Vi rullade runt, var först i duellerna och kändes hetare än Dalsjöfors. Med övertaget kom också chanserna. Marcus och Niklas kom runt fint på kanterna några gånger men adressen på inläggen var inte perfekt och avsluten blev svåra,
Det kändes därför helt orättvist när Dalsjöfors tog ledningen med 1-0. Malm och Lien jobbade hem på en löpboll från mitten där den gröne kaptenen skapat sig lite yta. Malm var först och satte in en tackling bollen låg öppen och Lien hade bara att rensa. Tyvärr hade anfallaren slitit sig ur Malms grepp och stal bollen från de två bruna och kunde snöpligt för de bruna, rulla in ledningsbollen.
I övrigt skapades det några halvchanser åt bägge hållen men inget riktigt farligt. Micke J hade en hårt skott över som målvakten dock hade bra koll på.
Domare var Roger Herngren och kabel är ju vana vid dennes domarstil och i paus var det frustrerade kablar som behövde prata av sig. Vi enades dock om att fortsätta i samma stil samt för att täppa till på innermitt där deras spelmotor fick fördela bollarna lite väl lätt.
Tyvärr gjorde Kabel som de brukar när de har ett litet övertag. Vi går över på att spela över vår förmåga, tror att långbollarna skall gå fram och att svåra passningar så tidigt i anfallet som möjligt är nyckeln till framgång. Dalsjöfors flyttade runt i sin uppställning och tog in några friska killar som tog tag i bollarna som brunt slog bort.
Helt plötsligt var det inga bruna uppe i rygg på motståndarna. Vi tappade markeringar och gick inte upp i rygg för att hindra dem från att vända upp.
En sak gjorde vi bra. Vi höll ihop försvaret bra i mitten. På kanterna var det passivt men på den riktigt farliga ytan utanför straffområdet var vi hetare. Det gjorde att deras chanser kom på inlägg från kanten.
Ett sånt inlägg svepte in bakom de bruna och landade tyvärr på fötterna för deras anfallare. I grevens tid slog Malm en bensax och bollen blev liggande helt öppet i målområdet. Då kom kabels passivitet fram igen och en grön satte till tån och petade in bollen vid stolpen.
Det kändes än tyngre för de bruna när Risinger kort därefter vann boll i offensivt straffområdet, drog ner till kortsidan och drev sig ända in till stolpen där han slog in bollen framför mål. Rullandes längs linjen var bollen men i målområdet fanns inga bruna.
Grönt rensade och steget tillbaka in i matchen blev istället en knäck på det bruna självförtroendet.
Kabels farligheter kom istället på Niklas hörnor från vänster. I hela matchen löpte brunt in i straffområdet på ett föredömligt sätt och det var nästan varje gång nära i att resultera. Kanske nyckeln till framgång ligger i de där millimetrarna som vi står fel när chanserna väl dyker upp?
Nu kunde istället grönt äga bollen ännu mer när Kabel gick över till att spela fysiskt med långbollar istället för elegant passningsspel som i första. Malm blev tvingad till en frispark utanför eget straffområdet då en grön kom halvt rättvänd i skottsektorn och på efterföljande frispark smet bollen in längs backen i Viktors hörn. Viktor var skymd men borde kanske ändå ha tagit den. Ännu ett tecken på att det inte var Kabels match.
Besvikna fick vi nöja oss med en bra genomkörare mot ett Dalsjöfors som höll divison 6-tempo, var fysiskt svaga men bollskickliga och fick brunt att jaga boll i andra halvlek. Vi hade vår chans i första, ett mål då och matchen hade sett annorlunda ut.