referat_10.html

Målskyttar:	0-1 (12) Mikael Bengtsson (straff)
	1-1 (28) Gustav Risinger (Andreas Larsson)
	1-2 (34) Robert Carlsson
	2-2 (78) Marcus Nilsson (Gustav Risinger)
Kabels lag:	Mikael Reinholdsson -
	Henrik Ådahl, Kalle Åkerström, Henrik Malm, Freddy Zielinski -
	Marcus Nilsson, Andreas Larsson, Jukka Paananen, Mikael Johansson -
	Mikael Aronsson och Gustav Risinger.
Avbytare:	Edvard Antonsson (seriedebut), Johan Rydén,
	Olle Rydsjö och Mikael Bäck.
Bäste Kabel:	Mikael Reinholdsson
Varning:	Mikael Bäck.
Utvisning:	-
Publik:	Ca 125 personer

Kommentar
Ny grym kämpainsats, ny grym effektivitet och ny poäng mot ett tippat topplag. För andra matchen i rad ökade vi vår poängskörd efter en mycket väl genomförd laginsats.
Förberedelserna var bra, fast ändå inte. Med 27, 27, 25 respektive 16 (kristi himmelfärdsdag) närvarande på de sista fyra träningarna var konkurrensen om platserna tuff, vi hade helt enkelt massor av spelare att välja mellan. Det gjordes fyra ändringar jämfört med Friscolaget, och alla som fick stå åt sidan var inte helt nöjda med det.
Efter torsdagens träning visade det sig att vi trots den breda truppen fick problem. Plötsligt stod vi utan spelare på den minst konkurrensutsatta positionen, målvaktens. Zamora lät nämligen meddela att han var för sjuk för att spela, och Ville befann sig i Halmstad. Vid 22.30 fick vi tag på Räka, som tackade ja.
Vi kom alltså till spel med en veteranutespelare i målet mot seriefavoriten Borås GIF. Våra motståndare kom till spel med ett rejält självförtroende. Orsaken var förstås att laget hade gått obesegrat genom hösten i fjol, och även hade inlett årets serie med en seger.
De satte också högsta fart från första sekund. De klev upp med flera spelare och tokpressade. Vi hade svårt att hänga med, och framför allt drog vi på oss mängder av hörnor och frisparkar på egen planhalva. Det var farligt mest hela tiden.
Det var lätt att se att många kablar var vilsna i positionsspelet. Vi hade sannolikt helt enkelt för många spelare på ovana positioner. Fyra var nya från förra matchen, dessutom hade vi flyttat ut Micke J på kanten. Kanske var det ett par förändringar för mycket? Hur som helst märktes att flera kablar gärna hellre ville följa spelare än ligga rätt i position.
Och det fanns många spelare att följa, för giffarna var löpvilliga i början. Framför allt hade de mängder av spelare centralt. I tolfte minuten kom deras välförtjänta ledningsmål. De fick en straff i samband med en inläggsfrispark. Få fattade vad domare Hansson från Bollebygd blåste för.
- Straffen var solklar - knuff i ryggen på en spelare som inte hade boll, förklarade Hansson efteråt.
Straffen satte Giffarna säkert. De närmaste fem-tio minuterna fanns det bud på fler Gifmål. Bland annat hade de riktigt bra inåtskruvade hörnor från sin högerkant.
Räka fick verkligen jobba hårt för att freda sitt mål. Han gjorde det på ett ganska kantigt och okonventionellt sätt. Men i vägen stod han mest hela tiden, och det var ju huvudsaken.
Efter drygt 20 minuter började vi få andrum. Trots det slog vår kvittering ner som en blixt från klar himmel. Larsson sköt en stenhård inläggsfrispark som Gurra inte hann undan på. Nicken var också stenhård och ställde GIF-målvakten Tobbe Tagesson chanslös.
Frisparksläget var så bra att många nog trodde att Larsson skulle skjuta direkt mot mål. Att han skulle göra det via Gurra var däremot mer överraskande.
Även om vi hade bättre koll på läget var Giffarna fortsatt hetast. Sjöbogänget brukar kunna ha en tendens att passera gränsen till det tillåtna, och gå in med dubbarna före i duellerna. Så var det inte den här dagen. Tvärtom var det en mycket snäll och just kamp.
Gif skulle återta ledningen. Räka var på väg ut för att ta hand om en långboll, när Malm bländades av solen och olyckligt nickade/höftade den. Bollen damp ner framför fötterna på en motståndaranfallare som såg hur långt ut vår målvakt var. Lobben var det inget fel på, däremot kändes målet riktigt billigt. Det får skrivas under rubriken kommunikationsproblem eftersom Räka inte ropade på Malm.
I halvtid pratade vi om att fortsätta jobba. Vi hade börjat känna att giffarna blivit allt tröttare ju längre halvleken led.
Efter paus skulle det omgående visa sig att vi hade haft rätt. Våra motståndare hade inte kraft nog att sätta lika hård och hög press som i matchinledningen. Tvärtom föll de tillbaka och vi fick god tid på oss att rulla i backlinjen. Defensivt kändes det riktigt tryggt. Offensivt hade vi däremot svårt att få till det.
För att minska ner yrseln i defensiven flyttade Johan ner Bäck på vänsterbacken, tog in Olle och Micke J i mitten samt flyttade ut Larsson på kanten.
Med en dryg kvart kvar kommenderade Johan upp laget tio meter högre i banan. Några minuter senare bytte han ut Kalle och satte in sig själv på topp. Vi skulle bara behöva spela 3-4-3 i en dryg minut innan kvitteringen kom.
Johan hämtade själv bollen halvvägs nere i Viskan efter en Gifrensning. Sedan tog han sats och kastade ett långt inkast som Jukka skarvade snett bakåt. Gurra försökte sig på en konstspark, men halvträffade bara bollen som blev liggande mitt i straffområdet. Där dök Mackan upp och stötte in kvitteringen.
Efter 60 raka mållösa matcher hade vårt bästa Eksjöförvärv någonsin - ursäkta Felix! - plötsligt gjort mål två matcher i rad och tagit delad ledning i snikenligan. Vi snackar dundersensation. Under de sista dryga tio minuterna var vi närmast segern. Mackan var nära att slå bollen förbi målvakt Tagesson i en motläggsliknande situation och Larsson hade ett bra frisparksläge, där bollen dock gick rakt på Tagesson.
När slutsignalen ljöd var det de brunklädda som var mest nöjda. Vi hade kämpat till oss en ny poäng mot ett tippat topplag. Vi hade gjort det genom att komma ikapp trots två underlägen. Det var förstås riktigt starkt gjort.
Efteråt gav domaren oss årets bästa komplimang hittills:
- Ni siktar väl mot Champions League? Ni har i alla fall ett spel för högre sammanhang. Det är sällan man ser ett division VI-lag spela så klokt i defensiven - och inte bara rusa på, sa han och var plötsligt förlåten för att han utdömde den billiga Gifstraffen...
Till sist kan vi notera att styrelsen redan gjort årets stora felbedömning. Shilton skall ha ansvar för kiosken på hemmamatcher. När det stod klart att han skulle till Mauritius och jobba under GIF-matchen sa Affen:
- Det är ingen idé att ha någon kiosk då. Det är en klämdag, det kommer ingen publik.
Ingen framförde någon avvikande åsikt. Det var dumt, riktigt dumt. Publiksiffran uppskattades nämligen till 125 personer - den klart största vi har haft på flera år. Även om solen värmde så blev det ganska kyligt i vinden. Ganska många hade nog gärna köpt en eller två muggar värmande kaffe...