FC Kabel Åttio - Vänga BK 3-0 (0-0)
Ryda Sportfält, 21 juni kl. 19:00

Målskyttar: 1-0 (66) Gustav Risinger (Jukka Paananen)
2-0 (82) Daniel Johansson (Johan Platenik)
3-0 (90) Johan Platenik
Kabels lag: Stefan Persson -
Mikael Martinsson, Henrik Ådahl, Henrik Malm, Joan Ivarsson -
Olle Rydsjö, Mikael Johansson, Jukka Paananen, Magnus Henriksson -
Johan Rydén och Edvard Antonsson.
Avbytare: Patrik Tilly (debut), Daniel Johansson,
Gustav Risinger och Johan Platenik.
Bäste Kabel: Johan Platenik och Mikael Johansson
Varning: -
Utvisning: -
Publik: Ca 30 personer



Kommentar
Tidigare under dagen försökte Gurra Risinger slippa att vara med. Han kom till samlingen med febertermometern i högsta hugg. Efter cirka 40 minuter vid sidan kunde han inte hålla sig längre, utan hoppade även in i matchen - och blev matchhjälte. En klassiker.
För andra matchen i rad var listan över återbud lång. Larsson, Fagrell, Niklas och Mackan var fortfarande borta, Peder var avstängd och skador stoppade Bäck (hälar) och Bullen (hjärnskakning).
Gurra var dessutom ett frågetecken. Han tackade ja i samband med söndagens B-lagsmatch, men verkade ångra sig under matchdagen. Han gjorde flera halvhjärtade försök att slippa spela. Ingen tvingade honom att vara med, och när laget samlades räknade varken Johan eller Malm med Gurra. Den hårt arbetande anfallaren dök dock upp, bara för att omgående ta med sig en febertermometer in på dass. Sedan sa han att han tänkte byta om, men att vi inte skulle räkna med honom på planen.
Vi kunde alltså inte heller räkna in Mackan. Han hade blivit pappa till en liten brun böna (Brunhilde?) på 3.6 kilo och 51 centimeter dagen innan matchen. Malm tyckte dock att Mackan borde varit med och spelat.
- Jag tycker att det är dålig lojalitet. Nu är ju ungen redan född, och den kan han ju träffa varenda dag. Matchen mot Vänga kommer däremot inte tillbaka...
Under uppvärmningen var vädret riktigt besvärligt. Det var kvavt, det låg åska i luften, och många hade svårt att andas.
Vädret var dock lika för båda lagen, och förklarar inte varför vi inledde riktigt svagt de första tio minuterna. Lien höll till exempel på att tappa bollen i ett farligt läge redan efter 15 sekunder. Där fick nog många Norrmalm-flashbacks.
Precis som mot de zebrarandiga verkade vi tro att vi skulle få spela runt bollen utan att motståndarna ens skulle försöka sätta press. Vi verkade även tro att vi inte behövde ta i, utan att Vänga skulle göra fyra-fem snabba självmål.
Så blev det förstås inte. Tvärtom gick första halvlek på poäng till gästerna, även om vi arbetade upp oss och fick kontroll på händelserna efter halva halvleken. Några målchanser skapade vi dock inte.
Däremot förvärrades skadeläget när Ådahl klev av efter drygt 30 minuter med känning av vad som troligen var en bristning i vaden. Han funderade på att spela vidare, men tog det säkra före det osäkra. Jukka fick gå ner som mittback.
I slutet av första halvlek sa Edvard till Johan:
- Vi har väldigt svårt att skapa chanser i dag, det är i och för sig inte ovanligt. Men det blir en utmaning att hitta en lösning på hur vi skall bli bättre på det.
Johan tog utmaningen, funderade och kom på en tänkbar lösning. Den gick ut på att vi gick över till 4-3-3 i andra halvlek för att komma upp högre och få press på Vängas osäkra backlinje.
Det gjorde omgående att spelet flyttades 20 meter närmare Vängas mål.
I andra halvlek var plötsligt också feber-Gurra med i matchen. Han hade dragit av sig överdragströjan i första halvleks slutminuter, och förklarat sig redo för spel. I mitten av andra halvlek presenterade han sig när han undvek en offsidefälla, blev fri och snyggt rullade in segermålet på Jukkas läckra långmacka.
Målet var klart rättvist då vi hade tagit över totalt efter systembytet, och pressat tillbaka Vänga långt ner på egen planhalva. De hade inte ens tendenser till anfall längre. Även efter ledningsmålet låg vi kvar i 4-3-3-spelet för att försöka döda matchen.
På slutet tog Pinnedona hand om det på egen hand. Vänga körde redan från början med offsidefällor, vilka vi ofta fastnade i. Rutinerade Pinnen vet dock hur man tar sig förbi sådana. Först gick han rakt igenom på högersidan och serverade Bamse öppet mål. Den senare sköt för säkerhets skull med båda fötterna. Det såg udda ut, men mål blev det.
- Annorlunda att göra en tvåfotare där på mållinjen, berömde Jukka.
I matchens sista minut bjöd Pinnedona på ett ännu mer imponerande sologenombrott, den här gången på vår vänsterkant. Han körde slalom förbi ett par backar, rundade målvakten och drog för säkerhets skull ytterligare en back innan han rullade bollen i mål.
Det var totalt sett en mycket stabil seger som grundlades genom att vi framgångsrikt höll bollen inom laget och väntade ut lägena. Även om det tog lång tid innan vi fick hål på Vänga hade vi aldrig panik, utan behöll tålamodet. Starkt.
Just att vi blivit mycket bättre på att spela runt bollen är en av vårens stora glädjeämnen. Flera matcher i rad har vi haft mycket stort bollinnehav och rullat från kant till kant, något som gör att motståndarna till slut tröttnar.
En annan positiv sak var att vi höll nollan för femte gången den här våren - ett mycket bra facit. Mycket bra var förstås även 40-årige Pinnen. Även Micke J, Jukka och Bamse kvitterar ut överbetyg. Noterbart också att Micke M gjorde sin första match som högerback, en uppgift som han klarade bra.