referat_23.html

Målskyttar:	1-0 (17) Jonas Standar
	1-1 (43) Johan Rydén (Olle Rydsjö)
	2-1 (79) Henrik Malm (Niklas Johansson)
Kabels lag:	Stefan Persson -
	Joan Ivarsson, Henrik Ådahl, Henrik Malm, Freddy Zielinski -
	Niklas Johansson, Andreas Larsson, Mikael Johansson, Johan Rydén -
	Johan Fagrell och Mikael Aronsson.
Avbytare:	Mattias "Gotland" Johansson (comeback), Olle
	Rydsjö, Andreas Eriksson och Joakim Pantzar.
Bäste Kabel:	Johan Fagrell och Mikael Aronsson
Varning:	Joan Ivarsson
Utvisning:	-
Publik:	Ca 30 personer

Kommentar
En stabil laginsats låg bakom höstens första seger. Framför allt spelade vi mycket bra efter paus, och även om det dröjde till sista kvarten innan segermålet kom kändes det hela tiden som att vi skulle fixa segern.
Vi kom till Ryda den här vackert soliga fredagen för att ta revansch. Dels för nederlaget mot Hol senast, dels för den försmädliga poängförlusten mot ett svagt Töllsjö i våras.
Trots att vi har en bred trupp visade det sig vara klurigt att få ihop lag. Återbuden duggade tätt. Bäck och Peder var avstängda, Mackan, Rasmus, Lasse och Gurra bortresta, H-son, Jukka och Larsson skadade. Dessutom jobbade Kalle. Vi fick därför låta en småkrasslig gotlänning göra sin första A-lagsmatch sedan 2001 och dessutom övertalade vi Larsson att göra några korta inhopp.
Höstens träningar hade inriktats på att få ordning på uppspelen. Vi hade jobbat mycket på att rulla runt bollen i backlinjen och söka uppspel på felvända forwards högt upp i planen. Den första kvarten funkade spelet riktigt bra.
Sedan kom kallduschen. Vid ett Töllsjöinkast från vänsterkanten uppstod ett missförstånd mellan backlinjen och Zamora. Ingen brun spelare gick på den lösa bollen, vilket gjorde att en Töllsjöspelare kunde stöta in ledningsmålet från en position inne i vårt målområde. Det var gästernas första avslut i matchen.
Målet fick oss att tappa både kyla och spel. Resten av halvleken höll fotbollen låg kvalitet.
Töllsjö var för dåligt för att skapa något på egen hand. Däremot hade de kontroll på vårt anfallsspel. De flyttade över mycket folk på bollsida, och pressade oss till att slå tidiga och dåliga uppspel. Vi saknade tålamod att rulla över bollen på motsatt kant och starta anfallen därifrån.
Några kantanfall fick vi dock till. På ett sådant i halvlekens slutskede kom kvitteringen. Johan kom runt till höger och slog ett inlägg mot Bullen som kom vid straffpunkten. Bollen passerade dock vår anfallare och hamnade hos Olle till vänster i straffområdet. Raul sköt ett lågt skott som Töllsjös målvakt inte lyckades styra undan. Returen blev liggande bara metern från mållinjen mitt framför mål. Två kablar var först på plats. Johan var lite snabbare än Micke J och kunde stöta in bollen med vänsterfoten.
Kvitteringen var rättvis sett till hela halvleken, även om den inte var helt väntad när den kom.
I halvtid gick vi igenom hur vi skulle ta oss förbi Töllsjös press. Att använda Zamora, samt att ytterbackarna verkligen backade ur och gjorde sig spelbara var receptet.
- Jag skulle vilja se hur deras anfallare ser ut när de sprungit från kant till kant några gånger och satt sådan våldsam press, sa Jukka.
Det fick han efter paus. Då rullade vi runt bollen föredömligt och spelade oss fram. Töllsjös lag blev snabbt helt tröttkört och föll hem långt ner på egen planhalva.
- Det kändes som att det var en tidsfråga innan ni skulle avgöra, sa domaren Bertil Malmberg efteråt.
Absolut.
Vi spelade nämligen bra. Anfallstrion Fagrell, Bullen och Gotland skötte sina huvuduppgifter, att hålla laget långt samt att vara bollmottagare, på ett alldeles utmärkt sätt. Vi hade bollinnehav just utanför gästernas straffområde mest hela tiden.
En del chanser blev det också. Dock märktes det att vår trupp led av värmen, förkylningar och lite småskavanker. Vid ett par tillfällen när chansen att gå på mål dök upp orkade vi nämligen inte ta löpningarna.
Med en kvart kvar att spela valde Johan att gå över till 4-3-3 för att få ytterligare tryck på gästerna. Det tog drygt två minuter innan utdelningen kom. I efterdyningarna till en hörna sköt först Niklas. Bullen höll på att få tag på returen, som dock passerade vår anfallare. Bollen gick ut till Malm som klev fram och dödade bollen med en stenhård vrist. Från nära håll satt lädret i burgaveln - det kändes som att det var klart.
Tyvärr var den känslan lite väl utbredd, och vi föll plötsligt ner mot eget mål. Gästerna, som inte hade haft bollkontroll på vår planhalva på hela halvleken, fick nu sticka upp. Även om det blev onödigt nervöst lyckades inte Töllsjö skapa några riktigt vassa chanser.
Däremot fick Lien på en riktigt sen och ovårdad tackling på en motståndare. En fullständigt vansinnig aktion mot en spelare som inte befann sig på farlig mark.
- Hade han träffat mer med dubbarna hade han fått rött direkt, sa domaren.
Det var verkligen ett gult kort med röda kanter. Det var så sett inte fel att varningen ledde till att Lien får vila i nästa match.
Totalt sett var vår seger lika skön som rättvis. Vi var det klart bästa laget - fast det tyckte inte Töllsjös tränare.
- Den här gången hade oavgjort varit rättvist - inte i våras då vi var bättre. Nu hade vi en halvlek och ni en, sa han.
Ett uttalande som kändes något grönfärgat...

Bilder