referat_04.html

Målskyttar:	0-1 (12) Joan Ivarsson (självmål)
	1-1 (42) Jack Andersson (Peter Bäckstrand)
	1-2 (47) Jack Andersson (Joan Ivarsson)
	2-2 (58)
	3-2 (83) Johan Rydén (Peder Hallberg)
	4-2 (89) Jack Andersson (Peter Bäckstrand)

Kabels lag:	Mikael Aronsson
	-------------------------
	Joan Ivarsson
	Henrik Ådahl
	Henrik Malm
	Adam Rylander
	-------------------------
	Johnny Albertsson (debut)
	Karl Åkerström
	Johan Rydén
	Peter Bäckstrand
	-------------------------
	Jack Andersson
	Gustav Risinger
	-------------------------
Avbytare:	Magnus Henriksson
	Peder Hallberg
	Niklas Jansson
	Marcus Edwijn
	Mattias Johansson
	-------------------------
Bäste Kabel:	Peter Bäckstrand och Jack Andersson
Varning:	-
Utvisning:	-

Kommentar
Årets första seger satt onödigt hårt inne. Vi var klasser bättre än Norrmalm, men hade sanslöst svårt i avslutningarna - samtidigt som vi gav bort två vansinnigt billiga mål.
Försnacket handlade mycket om målvakter. David meddelade redan direkt efter sin succématch mot Kronäng att han inte var aktuell. Johan vände sig då i tur och ordning till Ville, Pärra C och Zamora.
- Jag hade gärna ställt upp, men vi skall åka till släkten i Jönköping och visa upp den lilla, sa Ville - som ännu inte har skrivit på för Mariedal. Dags att inleda operation övertalning?
- Ringer du mig? Jag har hemvärnsövning, sa Pärra Cederlund.
- Jag hade tänkt mig börja träna under veckan, men det är nog inte så bra för ljumskarna att inleda med en match, sa Zamora.
Veteranerna spelade inomhusturnering. Goda råd var dyra, och Gotland slog bakut när han fick frågan. Johan började ställa in sig på att själv få dra på sig handskarna när 2005 års Erlingmark, Bullen, erbjöd sig att vakta målet. Det fick han så gärna göra.
Vi gjorde återigen flera ändringar på centralt mittfält jämfört med föregående match. Det tog också ett tag innan vi fick ordning på spelet. Däremot gick det väldigt snabbt innan Johnnys Kabeldebut var över. Redan i första tempoväxlingen drog det till i hans baklår.
Norrmalm klev upp högt och försökte att pressa oss. Det borde ha varit en vansinnestaktik med tanke på deras träningsbakgrund. Men den gav trots allt resultat. Efter en knapp kvart kom de zebrarandiga runt på högerkanten och slog ett hårt inlägg mellan Bullen och vår backlinje.
Bullen valde förståndigt att stå kvar på mållinjen. Bollen gick till Lien, som befann sig felvänd fyra-fem meter från mållinjen. Det var ett svårt läge. Han hade knappast tid att ta ner bollen, och han tog en stor risk om han släppte den, eftersom det fanns Norrmalmsspelare bakom.
Lien valde att skjuta stenhårt in i eget mål - ett udda val. Och en något förvånad Bullen fick se sin nolla utraderad av en medspelare. Vi var hela tiden det klart bättre laget, och från mitten av första halvlek blev dominansen markant. Det var då vi slutade att bara skicka chansbollar rakt framåt. Vi började spela runt och hittade då allt bättre uppspelsvägar på kanterna. När kvitteringen kom var den minst sagt välförtjänt. Frispelad av Peter glidtacklade Jack först bollen i insidan av stolpen. På returen gjorde vårt nyförvärv sitt första mål i brunt.
I halvtid poängterades återigen hur viktigt det är att vi har tålamod när vi spelar runt bollen i backlinjen, samt att vi följer mallen: uppspel, tillbakaspel och utspel på kanten.
Andra halvlek var en enda lång spelmässig utklassning. Fast det avspeglades aldrig i det viktigaste - resultatet. Norrmalm hade nämligen en klasspelare, och det var deras målvakt som gjorde ett stort antal fina räddningar.
Vi tog dock ledningen omgående efter paus. Lien fyllde på i andravåg längs högerkanten och slog ett lågt inlägg som Jack styrde in vid första stolpen. Då trodde man att det skulle rinna i väg rejält. Norrmalms spelare var nämligen redan då rejält trötta.
Fast en stund senare kom kvitteringen. Och det var inte ens ett anfall. Bullen sprang ut till vänster ett par meter utanför straffområdet för att hämta en förlupen boll. När vår målvakt skulle spela över bollen åt höger försvann benen för honom på ett oförklarligt sätt. Liggandes på rygg lyckades Bullen spela bollen till den enda Norrmalmsspelare som fanns på vår planhalva. Denne hade inga stora problem att rulla in utjämningen i totalt övergivet mål.
- Varför skulle jag plötsligt bli som Bambi? Det gick ju så bra, sa Bullen efteråt.
Jodå, det gick bra för honom i övrigt. Men skall sanningen fram så hade Norrmalm bara utöver målen ett par inlägg och ett avslut - en språngskalle som passerade en meter utanför - under hela matchen, så det var aldrig speciellt svettigt för vår målvaktsvikarie.
Efter kvitteringen tilltog jakten på segermålet allt eftersom våra motståndare tröttnade. Bara den sista kvarten spelade vi oss fram till ett tiotal kvalificerade lägen. Skärpan framför mål var dock usel.
Gurra missade säkert totalt tio öppna lägen, Peder ett par, Kinky sköt över med öppet mål och så vidare. Norrmalms spelare var som koner - eller som Kalle skrev i gästboken: barbapappor - som vi lätt rundade. Framför allt hittade Jack en yta till vänster där han löpte runt fyra-fem gånger.
Segermålet kom på en feldömd inläggsfrispark från högerkanten. Kinkys inlägg gick mot Peder, som dock bara fick halvträff med pannan, men på bortre stolpen dök Johan upp och kunde från nära håll sätta bollen på volley. Det var ytterst rättvist.
Men att segermålet skulle behöva dröja till 83:e minuten var kanske inte något styrkebesked av oss. På slutet visade Jack att han har hittat målformen på allvar, då han ur dålig vinkel satte sitt tredje mål för dagen.
Sammanfattningsvis var de onödiga baklängesmålen och den bristfälliga effektiviteten dagens negativa bitar. Att Jack fick igång sitt målskytte var kanske det största glädjeämnet. Andra positiva saker var att ett tydligt eget spel börjar växa fram, att vi skapade drygt 20 klara målchanser och att vi visade tålamod. Nu väntar två betydligt tuffare träningsmatcher innan vi ställs inför årets kanske allra största utmaning, seriepremiären borta mot Viskafors.