referat_07.html

Målskyttar:	1-0 (6) Patrik Czolowski (str)
	2-0 (47) Patrik Czolowski
	3-0 (83) Patrik Czolowski
	3-1 (86) Henrik Malm (Adam Rylander)

Kabels lag:	David Hagström
	-------------------------
	Adam Rylander
	Henrik Ådahl
	Henrik Malm
	Arvid Roos
	-------------------------
	Johan Rydén
	Mattias Borgström
	Kalle Åkerström
	Peter Bäckstrand
	-------------------------
	Jack Andersson
	Gustav Risinger
	-------------------------
Avbytare:	Andreas Larsson
	Marcus Nilsson
	Peder Hallberg
	Andreas Eriksson
	Joan Ivarsson
	-------------------------
Bäste Kabel:	Andreas Eriksson och David Hagström
Varning:	Henrik Malm
Utvisning:	-

Kommentar
Ett effektivt Viskafors vann rättvist i premiären, men vår sista halvtimme gav mersmak. Med täta byten skakade vi seriefavoriten, och om Johan gjort 2-1 i 73:e minuten så kanske, kanske vi kunde kämpat till oss en poäng...
Två dagar efter årets träningsläger - där blott elva kablar tog Köpenhamn i besittning - väntade seriefavoriten Viskafors på Svanehov. Det var både gräs- och seriepremiär. Och vi ställde ett jämfört med i fjol närmast helt nytt lag på benen. I startelvan fanns fem rena debutanter, samt Adam som gjorde comeback efter ett år på utflykt. Dessutom testades både Kalle och Larsson på nya positioner.
Alla skador och sjukdomar under försäsongen hade gjort att vi inte hunnit hitta helt rätt med varken anfalls- eller försvarsspel. Bara hälften av A-lagsspelarna hade till exempel varit med och tränat in våra varianter vid fasta situationer.
Inledningsvis uppträdde vi förvirrat, och stundtals riktigt passivt. Saknaden av aggressivitet i försvarsspelet blev minst sagt kostsam. Precis innan ledningsmålet hade vi till exempel två bra lägen att rensa bort bollen. I stället ställdes Ådahl en-mot-en i straffområdet mot vasse Patrik Czolowski. Den senare sökte upp Ådahl och föll. Straffen var ganska billig, men då det var kontakt kan man inte säga att den var helt feldömd.
Czolowski placerade själv dit ledningsmålet. Bara någon minut senare backade hela vårt mittfält ner i knäet på försvaret. Då fick Christian "Kri" Carlsson god tid på sig att sikta in sitt distansskott. Turligt nog tog det i stolpen. Viskafors hade även ett par riktigt farliga hörnor, där de ställde mycket folk vid första stolpen och försökte slå bollen över gröten. Dessutom gjorde David en grym reflexräddning på en retur efter distansskott.
Vi var stundtals alldeles för heta, och drog på oss flera onödiga frisparkar på egen planhalva mot felvända spelare. Vi skall således vara mycket glada att vi bara låg under med ett mål efter 25 minuter. I halvlekens andra halva lyfte vi oss sakta men säkert. Trots betydligt bättre matchbild kom vi dock inte närmare än ett par bra anfall som kunde blivit farliga.
I halvtid gjorde vi lite förändringar. Gräsplanen sög mycket kraft, vilket gjorde att vi valde att utnyttja alla 16 spelare, därmed plockade vi in Lien på högerbacken, och flyttade upp Adam på mittfältet. Lien instruerades att använda sin högerfot för att slå cross, fast inte varje gång. Därför slog han bara crossbollar vid 24 av 25 bollkontakter.
Vi beslöt även att gå upp på 4-3-3 och hög press om vi låg under med ett mål med en kvart kvar. Tyvärr var underläget då 2-0. Redan i andra halvleks inledning tappade vi nämligen hale Czolowski i straffområdet igen. Han gjorde en snygg vändning och placerade in bollen vid bortre stolpen.
Uppförsbacken var ännu brantare. Den här halvleken dröjde det dock bara knappt tio minuter innan vi hade orkat lyfta spelet. Och det kändes nu som att vi hade taktpinnen, även om 3-0 var nära när Viskafors hade ett volleyskott i ribbans underkant sedan Bocken nickskarvat en inläggsfrispark åt fel håll.
Vårt första kanonläge fick Johan vid bortre stolpen efter ett högerinlägg. Tre-fyra man missade den studsande bollen innan Johan träffade, fast inte så rent. Avslutet mot relativt tomt mål hamnade närmare bortre hörnflaggan än målet.
Vi fortsatte att ha mest spring i benen och hade flera halvchanser. För att få ytterligare tryck mot hemmamålet valde vi att satsa på 4-3-3 redan med drygt 20 minuter kvar. Satsningen var nära att resultera omgående.
Plötsligt i en tilltrasslad situation var nämligen Johan helt ensam med Viskafors målvakt. Den senare lämnade en stor lucka på sin vänstersida. I den rullade Johan bollen, dock inte bättre än att målvakten kunde få ut foten och rädda.
Där brände vi chansen till poäng. Då visade nämligen matchklockan 73 minuter och Viskafors var i gungning. Strax efteråt valde de att flytta ner Kri i backlinjen för att få lugn där. Framför allt var det på mittfältet vi hade kopplat greppet. Eriksson och Bocken agerade bollvinnare på ett framgångsrikt sätt.
När vi samlade oss för en sista offensiv kom kallduschen. På en frispark från högerläge för Viskafors sett, studsade bokstavligen 3-0-målet in. David hade haft god koll på bollen, om den inte studsat i en grop precis framför honom och lyft minst en meter. Det var god natt.
Positivt var att vi inte gav upp trots bara sju minuter att gå på och tre måls underläge. På en högerhörna flyttade vi fram allt vi hade, och Malm lyckades från straffpunkten axla in Adams inlägg. Kul att våra hörnor omgående gav utdelning.
Skall man då sammanfatta 2006 års seriepremiär finns på minuskontot att vi inte var tillräckligt aggressiva i inledningen av de båda halvlekarna, samt att många ännu inte hittat rätt i sina roller - vi har helt enkelt inte hunnit spela ihop laget ännu. Förhoppningsvis kommer närvaron vara så god att vi kan nöta mycket lagträning nu när vi får börja köra på gräs.
På plussidan fanns framför allt att vi aldrig gav upp samt att vi drev upp tempot med mycket täta byten. Vi fick Viskafors att gå på knäna i slutet av matchen.
- Vi vann kanske andra halvlek sett till målen, men inte spelmässigt, sa till exempel Viskafors lagkapten Tobias Hallqvist efteråt.
Vad gäller Viskafors så är de ett givet topplag. Inte för att de har 16 kanonspelare, utan för att de har ett stabilt gäng kryddat med ett par riktiga klasspelare. Kri:s speluppfattning och Czolowskis målsinne är grymma vapen i sexan. Det var just deras samarbete som vann matchen åt Viskafors. Av det omtalade kantspelet såg vi däremot inte speciellt mycket.
Något att ta med sig till returen på Ryda den 2 juli är att seriefavoritens backlinje inte kändes speciellt spelskicklig. Backarna rensade gärna långt och högt, och gick att spela förbi längs marken.