referat_08.html

Målskyttar:	1-0 (21) Jack Andersson (Gustav Risinger)
	2-0 (52) Jack Andersson (Gustav Risinger)
	3-0 (63) Gustav Risinger (Karl Åkerström)
	3-1 (84) Daniel Paulsén
	4-1 (85) Mikael Aronsson (Jack Andersson)
	4-2 (87) Kristian Treile

Kabels lag:	David Hagström
	-------------------------
	Marcus Nilsson
	Henrik Ådahl
	Karl Åkerström
	Arvid Roos
	-------------------------
	Mikael Aronsson
	Andreas Larsson
	Andreas Eriksson
	Peter Bäckstrand
	-------------------------
	Jack Andersson
	Gustav Risinger
	-------------------------
Avbytare:	Mattias Borgström
	Johan Rydén
	Adam Rylander
	Marcus Edwijn (debut)
	Mattias Johansson
	-------------------------
Bäste Kabel:	Jack Andersson och Karl Åkerström
Varning:	Mikael Aronsson
Utvisning:	-

Kommentar
Segersången ekade i omklädningsrum 1 på Ryda efter matchen. Årets första trepoängare var välkommen. Det var ingen toppmatch, men vi spelade stabilt och avgjorde genom en bra inledning av andra halvlek.
Frågan inför matchen var om vi redan efter två omgångar skulle tvingas omformulera årets målsättning. Ingen ville säga det rakt ut, men faktum är att man bara har råd att tappa 12-16 poäng om man vill vinna serien. Och att redan ha givit bort sex efter två omgångar är verkligen inget bra utgångsläge.
Den långa och struliga försäsongen hade väckt många tvivel. Vi hade bara vunnit en match - mot ett svagt Norrmalm - och inte ens hälften av de A-lagsaktuella spelarna låg på 50 procents träningsnärvaro. Den tuffa konkurrens som det viskats om hade man inte sett röken av. Alla tillgängliga hade varit med i princip i varje match. Så var det även mot Kinnahult, fast med ett lysande undantag.
På målvaktssidan fick Stefan "Zamora" Persson stå tillbaka för David, det på Zamoras 30-årsdag. Han firade sin födelsedag genom att ikläda sig den bruna halsduken och ta med sig föräldrarna till Ryda för att njuta av division VI-fotboll.
- Jag vet inget bättre ställe att fira på... sa han.
Inledningsvis såg det dock inte ut att bli någon brun fest. Redan i andra minuten rann Kinnahult igenom och tvingade fram en fin räddning från David.
Kinnahult var för övrigt en ny bekantskap för oss - vi hade aldrig tidigare stött på dem i seriespel. Det visade sig att de spelade 3-5-2, och gav oss gott om tid att sätta igång spel från våra ytterbackar. De hade en klasspelare på mittfältet i Magnus Pettersson, som konstigt nog flyttades ner i backlinjen i halvtid.
Första halvlek gick dock helt klart spelmässigt på poäng till gästerna. Framför allt under de första 15 minuterna fick de tryck mot ett ganska passivt brunt gäng. David fortsatte att göra bra räddningar och tillsammans med en väl fungerande backlinje höll han oss kvar i matchen.
- När jag såg hur de anföll i början trodde jag att ni skulle släppa in många mål, sa domaren Jasmin Dzeko efteråt.
Det gjorde vi inte. Vi fredade oss när Kinnahult matade in bollar i vårt straffområde, och när pressen började bedarra tog vi ledningen. En försvarare totalmissade när han skulle bryta en skarvnick från Gurra. Bollen gick till Jack som blev helt fri till vänster i straffområdet. Han valde att runda målvakten.
- Faan, han hinner den aldrig, hördes från vår bänk.
Ungefär samtidigt rullade Jack in 1-0 i tomt mål.
Några minuter senare blev Bocken helt frispelad av Johan. Vårt Vängaförvärv fick dock aldrig ordning på bollen och sköt rakt på målvakten. Vi hade därmed en ettmålsledning med oss till sidbytet, det efter en hyfsad, men långt ifrån bra halvlek.
Efter paus lyfte vi oss rejält. De första 30 minuterna spelade vi mycket stabilt försvarsspel, och Kinnahult lyckades inte spela igenom oss någon gång. De fick förlita sig till distansskott, ett par var i och för sig så bra att David fick visa klass.
Vi hade betydligt klarare målchanser. Firma Gurra/Jack ordnade till 2-0. I ett två-mot-två-läge drog Gurra på sig båda backarna till vänster, och serverade Jack ett nytt friläge - nu till höger. Han satte bollen säkert vid närmsta stolpen.
Drygt tio minuter senare mer eller mindre punkterades matchen då Gurra nickade in trean. Målet föll efter ett riktigt mönsteranfall där mer än halva laget var inblandat. Efter en offensiv hörna bröt Kalle bollen och spelade hem till Mackan. Sedan vandrade bollen tillbaka till Kalle via Adam, Johan och Jack. Gurra visade fint häng på Kalles inlägg och nicken blev så pass hög att Kinnahults målvakt inte orkade tippa den över målet.
Vi fortsatte att ha bra kontroll i försvarsspelet i ytterligare 20 minuter. Samtidigt var vi farliga när vi slog om till anfall. Bland annat var Peter nära att styra in en inläggsfrispark, som Ådahl slog lågt från vänsterläge. Och Eriksson blev bestulen på ett friläge när han i stället fick frispark emot sig sedan han försökte väja för en försvarare som hade klivit fram och stängt vägen.
Med tio minuter kvar att spela såg det ut som att vi skulle notera den första hållna nollan i årets seriespel, även om vi började bli lite väl målsugna och därmed slarvade i hemarbetet. David får dock skylla sig själv för Kinnahults första mål. Ådahl var på väg att rensa bort ett inlägg när vår målvakt ropade. Följden blev att båda tvekade och en förvånad anfallare kunde lätt peta bollen i tomt mål.
Mindre än en minut senare avgjorde Bullen matchen definitivt. Peters crossboll skarvades av Jack mot Gotland, som föredömligt släppte bollen till Bullen som kom med fart. Vänsterskottet tog en back och gick in vid första stolpen.
- Släpp! Han ropade släpp, skrek hela Kinnahults trebackslinje i kanon.
- Det gjorde han väl faan inte, svarade Gotland högt.
- Shhhhy. Säg inget, sa Bullen tyst och något erkännande.
Målexplosionen var inte slut med Bullens mål. Två minuter senare fick Kinnahult en ny reducering. David fick ingen träff på bollen vid en inspark. Den blev låg och stoppades av en anfallare ett par meter utanför vårt straffområde. Efter ett par riktningsförändringar av flipperkaraktär låg den plötsligt i vårt mål.
Även om baklängesmålen kändes riktigt onödiga tog vi tre viktiga poäng, och fick sjunga vår härliga segersång efteråt i omklädningsrummet. Kinnahult hade som målsättning att blanda sig i striden om seriesegern. Och deras anfallskraft i matchens inledning visade på god division VI-klass.
- Skönt att slå dem, de kommer att plocka poäng av många lag, sa Arvid.
Som vanligt när vi vinner på god organisation och defensiv stabilitet var motståndarna missnöjda med sin insats. När Johan frågade Kinnahults tränare Sandor Nadj om vem han tyckte var sitt lags bäste spelare möttes vår ordförande av en idiotförklarande blick.
- Ingen. Det här var en katastrof, sa Nadj.
En åsikt som gärna får delas av alla andra motståndartränare efter årets Kabelmatcher...