Borås Arena 2 juli kl. 18:00
Målskyttar: |
1-0 (51) Gustav Risinger (Daniel Johansson) |
|
1-1 (72) Mattias Pettersson |
|
|
Kabels lag: |
David Hagström |
|
------------------------- |
|
Marcus Nilsson |
|
Henrik Ådahl |
|
Henrik Malm |
|
Johan Rydén |
|
------------------------- |
|
Marcus Edwijn |
|
Andreas Eriksson |
|
Andreas Larsson |
|
Peter Bäckstrand |
|
------------------------- |
|
Niklas Jansson |
|
Gustav Risinger |
|
------------------------- |
Avbytare: |
Peter Nyman |
|
Daniel Johansson |
|
Johnny Albertsson |
|
Mikael Aronsson |
|
------------------------- |
Bäste Kabel: |
Andreas Eriksson |
Varning: |
Marcus Nilsson |
Utvisning: |
- |
Kommentar
Oj vad starka vi är på Borås Arena. I den rekordtidiga höstupptakten kämpade vi till oss en härlig poäng
mot seriefavoriten Viskafors.
Återigen spelade vi på härliga Borås Arena. Den här dagen var dock inte vatten något problem. Tvärtom var
det stekhett, och skugga var en bristvara så här på seneftermiddagen. Utmärkte domaren Daniel Särén - bäst
på planen? - stod till tjänst med två vattenpauser. Det förhindrade inte att många fick kämpa i hettan.
Det var för övrigt den årliga hundutställningen på Ryda som förhindrade spel på söndagseftermiddagen. Det
upptäckte man på kommunen den 19 juni. Då ringde Marie på fritidskontoret upp Johan - som satt på tåget på
väg till Köln och Sverige-England.
- Det är problem med er match mot Viskafors. Ni kan inte spela den på Ryda, sa Marie.
Hon lät väldigt bekymrad, och Johan hann tänka att det kanske blev tvunget att flytta matchen till efter
uppehållet. Problemet visade sig dock inte vara så stort.
- Skulle ni kunna tänka er att spela på Borås Arena i stället? Ni får förstås samma pris som om matchen
skulle ha gått på Ryda.
Johan tackade ja till erbjudandet...
Väl framme i matchveckan fick vi andra problem. Trots att truppen på pappret är rekordbred har vi flera
gånger under året fått kämpa för att ställa 15 man på benen. Så var det även den här gången. Efter drygt
ett år i klubben fick Nyman göra välförtjänt debut i A-laget.
Dessutom ställde vi upp med en nykomponerad, och mycket rutinerad, backlinje. Det sägs ju att man flyttas
längre bak i laget ju äldre man blir. Drygt 34 år gammal fick Johan nu göra sin första hela match som vänsterback.
- Grymma uppspel, sa Gurra.
- Riktigt bra. Där skall du nog spela kvar, sa Larsson.
Och visst gjorde vi en kanonmatch defensivt. Första halvlek var kanske den bästa halvleken hittills i år.
Vi klev upp tämligen högt och fick matchen dit vi ville. Det Viskafors som stundtals spelade ut oss i våras
hade nu svårt att spela sig förbi vårt aggressiva anfall och mittfält. Och de långa bollarna plockade backlinjen upp.
Inledningsvis var det ett svagt chansmässigt övertag för gästerna, men när halvtidssignalen ljöd hade vi haft
minst lika många lägen. Det såg helt enkelt mycket bra ut. Vi låg rätt i defensiven, och då Viskafors inte satte
någon press på Johan fick vår nye vänsterback gott om tid att sätta uppspelen på forwards eller yttermittfältare.
I andra halvlek fick vi det dock betydligt hetare om öronen. Och då avses inte bara att vi då hade den stekande
solen rakt i våra ansikten. Viskafors satte nämligen högsta fart från början.
Vi var inte riktigt beredda, och uppträdde lite snällt i pressen. Utan press kan motståndarnas backar och
mittfältare sikta in sina uppspel, och då får vår backlinje det jobbigt. Framför allt stormade det hos Johan
till vänster. Vår lagkapten hade det riktigt jobbigt mot kvicke Jimmy El-Jaleb.
Följden blev att hela vår backlinje föll 10-15 meter hemåt. Vilket i sin tur gav Viskafors backar och
mittfältare ännu större ytor. Vi var definitivt i brygga då Gurra slog till.
Anfallet inleddes på vänsterkanten, där Johan slog ett flackt, men lite högt uppspel mot forwards. Bamse
kastade sig in framför en motståndarback och fick till en perfekt nickskarv. Skållhete Gurra vann löpduellen
mot Viskafors libero och kom helt fri. Via målvaktens fingerspetsar rullade bollen i mål. Vi hade fått lite andrum.
Viskafors fortsatte att trumma på mot vårt mål. Med tur och skicklighet kunde David och backlinjen freda sig
mot anstormningen. Fast det höll inte hela vägen. Strax efter vattenpausen kom kvitteringen. Anfallaren
Mattias Pettersson löpte in i straffområdet mellan Malm och Johan, och fick en mycket lätt träff med höger
yttersida på bollen. Det var dock tillräckligt för att ställa en chanslös David.
När Johan hämtade bollen i nätet visste vi att de 18 återstående minuterna skulle bli tunga. Och visst
fick vi kämpa. Alla bruna slet kopiöst. Och även om Viskafors hade flera öppna lägen, med Patrik Czolowskis
klockrena stolpskott som topp, kändes det som att vi var förtjänta av den poäng vi fick.
Det vi skall ta med oss från den här heta kvällen på arenan är, förutom poängen, vetskapen om att när
alla jobbar för varandra är vi mycket svårslagna.