Bråtaredsvallen, 18 augusti kl. 19:00
| Målskyttar: |
1-0 (50) David Caldevik |
|
2-0 (53) Björn Lundin (straff) |
|
3-0 (60) Christian Damm |
|
4-0 (66) Björn Lundin (straff) |
|
4-1 (73) Jack Andersson (Johnny Albertsson) |
|
5-1 (87) Mikael Bengtsson |
| |
|
| Kabels lag: |
David Hagström |
|
------------------------- |
|
Freddy Zielinski |
|
Henrik Ådahl |
|
Henrik Malm |
|
Andreas Eriksson |
|
------------------------- |
|
Peter Bäckstrand |
|
Peder Hallberg |
|
Johnny Albertsson |
|
Niklas Johansson |
|
------------------------- |
|
Johan Rydén |
|
Jack Andersson |
|
------------------------- |
| Avbytare: |
Daniel Johansson |
|
Mattias Johansson |
|
Adam Rylander |
|
------------------------- |
| Bäste Kabel: |
Johnny Albertsson |
| Varning: |
Johnny Albertsson |
|
Niklas Johansson |
|
Peder Hallberg |
| Utvisning: |
- |
Kommentar
Efter 51 bra minuter rasade vi ihop under en dryg kvart. Det har man inte råd med mot vassa serieledare.
Det bristfälliga engagemanget fortsatte att sätta sin prägel på laget. Trots att uttagningarna under
hösten skall göras efter träningsnärvaro fanns det flera spelare som bara gjort max en höstträning i
truppen. Dock hade flitigt matchande med B-laget tvingat igång ett par träningsovilliga kablar.
Med tanke på förutsättningarna var det inte mycket som talade för brun poäng mot de klara serieledarna.
Fast väl på planen visade vi goda takter. Hemmalaget hade i och för sig något större bollinnehav och
skapade den första halvlekens klart vassaste chans - David stod för en kvalificerad dubbelräddning sedan
skyttekungen David Caldevik kommit helt fri.
Men vi stod upp bra. Och vi försökte spela oss fram. Framför allt de första tio minuterna såg det riktigt
lovande ut. Mittfältarna kom i fina djupledslöpningar, och Eriksson slog ett par härliga crossbollar.
Under halvlekens slutskede fastnade vi lite i de långa uppspelen, men totalintrycket var ändå mycket gott.
0-0 var rättvist så långt, men hade Johan varit lite kallare och avancerat ytterligare någon meter,
när han blev fri till vänster, kunde vi till och med haft ledningen.
I paus pratade vi om att vårda bollen ännu mer, genom att spela bollen genom backlinjen en gång innan
vi körde på i djupled. I sex minuter gick det kanonbra.
Bland annat fick Niklas ett jätteläge. Efter ett mönsteranfall där fem-sex man var inblandade kom Jack
runt till vänster. Johan gick mot första stolpen och drog med sig flera hemmaspelare. Lyftningen gick
dock mot bortre där Nicke var först. På något underligt sätt lyckades han dock missa bollen, och chansen gick ut i intet.
Minuten senare slocknade allt.
I vår ambition att spela oss fram missades en riskabel kortpassning centralt. Rävlanda högg skoningslöst,
och skyttekung Caldevik kunde lyfta in ledningsmålet. Vi hann knappt fatta vad som hänt förrän svage
domaren Mile Djilas även hade blåst straff för hemmalaget. Det var ett domslut som kan diskuteras. Peter
Fröjdfeldt hade nog knappast valt samma åtgärd.
Björn Lundins straff var klockrent slagen. Trots att David gick åt rätt håll var han inte nära att rädda.
Med två baklängesmål på två minuter i bakhuvudet vek vi ner oss.
Under en period bjöd vi Rävlanda på flera chanser genom att satsa på livsfarliga kortpassningar på egen
planhalva. Det är naturligtvis kanonbra att försöka spela sig ur situationer, men under perioder när
man är i gungning skadar inte lite säkerhetsspel.
Rävlanda tog chansen och gjorde ytterligare två mål. Först trixade Kristian Damm upp bollen och volleysköt
snyggt 3-0, sedan dundrade Lundin in ytterligare en billigt dömd straff.
Efter 4-0-målet fick vi bättre ordning på våra uppspel, och under den sista dryga kvarten spelade vi
riktigt fin fotboll. Vi kan förstås ha hjälpts av att Rävlanda var nöjt och slog av på takten.
Vår reducering var läcker. Johnny serverade Jack en perfekt genomskärare, och den senare var iskall
när han stötte bollen förbi Rävlandas utrusande målvakt och in i mål.
Peter B hade dessutom en boll i ribban i slutskedet, innan hemmalaget gjorde 5-1. Totalt sett gjorde
vi en spelmässigt klart godkänd insats, men faller man med fyra måls marginal kan man inte vara helt
nöjd. Eller? Uppfattningarna varierade om den saken efteråt i omklädningsrummet:
- Andra halvlek var en enda lång plåga, sa Malm.
- Jag har sällan känt mig så nöjd efter en förlust. Vi försökte ju spela fotboll hela tiden, sa Gotland.
Oavsett vilken uppfattning man hade är det lätt att konstatera att vi presterat mycket svagt
sedan serien vände. Två poäng och tre mål på fyra matcher är inte godkänt.
Gör man en mer ingående analys av vår statistik under året finner man få glädjeämnen. Faktum är att vi
redan efter 15 omgångar har släppt i fler mål än vi gjorde på hela förra säsongen. Då slutade vi på
målskillnaden 47-27, nu står vi på svaga 21-29.
Dessutom noteras att de starka andrahalvlekarna är ett minne blott, samt att vi är urusla på bortaplan.
Bara fyra poäng och åtta mål på sju bortamatcher är inte mycket att glädjas åt. Positivt är däremot att
vi har sju omgångar på oss att förbättra statistiken. Varför inte påbörja det arbetet redan i hemmamatchen mot Olsfors?