FC Kabel Åttio - Pars IF 3-1 (0-0)
Ryda Sportfält, 17 september kl. 15:00

Målskyttar: 1-0 (23) Johan Rydén (Marcus Edwijn)
2-0 (29) Daniel Johansson (Johan Rydén)
3-0 (54) Niklas Jansson (Daniel Johansson)
3-1 (70) Mexsam Saidzade
   
Kabels lag: Henrik Tannerfors (debut)
-------------------------
Mikael Martinsson
Tommy Sandberg
Andreas Eriksson
Johan Afzelius
-------------------------
Marcus Edwijn
Jamie Gidman (debut)
Johan Rydén
Mikael Aronsson
-------------------------
Peter Bäckstrand
Mattias Johansson
-------------------------
Avbytare: Peder Hallberg
Daniel Johansson
Niklas Jansson
-------------------------
Bäste Kabel: Henrik Tannerfors och Johan Afzelius
Varning: Jamie Gidman
Utvisning: -



Kommentar
Hemma på Ryda är FC Kabel Åttio svårslaget. Trots att det här har varit en skitsäsong innebar derbysegern mot Pars att vi bara åkte på två hemmaförluster i serien. Det är borta vi har varit helt borta.
Men det här var ingen jättebra match av den bruna sekten. Vi gjorde vad vi skulle, men inte så mycket mer. Kanske berodde det på att Pars var ett svagt lag med en självmordstaktik. Mer om det senare.
De bruna förutsättningarna var som vanligt den här hösten – vi hade massor av förändringar i truppen. Sex spelare hade tillkommit jämfört med Hovderbyt – bland annat två debutanter. Det som var mindre bra var att det ett tag såg ut som att hela fyrbackslinjen skulle behöva skiftas. Till slut behövde vi bara byta tre av fyra backar. Vi löste problemet genom att flytta ner mittfältare.
Fast när Johnny uteblev från samlingen – det visade sig att han låg hemma och sov med feber – blev det i stället kris på centralt mittfält. Johan hade tänkt sätta sig själv som vänsterback, men behövdes nu på mitten. Lösningen dök upp något oväntat.
– Har inte du spelat vänsterback? sa Robinho till nye Johan Afzelius.
Det hade han. Afzelius debuterade som anfallare mot Fritsla. Redan i sin andra A-lagsmatch i brunt var han nere i backlinjen.
– Att jag inte kunde hålla käft, utbrast han när laguppställningen offentliggjordes.
Utöver bristen på backar och mittfältare hade vi ytterligare ett problem – ansvarskänslan. Två man hade slagit runt rejält på fredagskvällen och var knappast nyktra vid avspark.
– Det märks inte att man varit ute kvällen innan – om man är tjock och långsam, försvarade sig Gotland.
Det gjorde det. Den annars ganska skicklige huvudspelaren från Visby missbedömde nio av tio luftbollar. Dessutom stank han av gammal fylla – något som märks, och inte är speciellt bra reklam för vår klubb. Men han var alltså inte ensam.
– Det var inte meningen att jag skulle dricka. Jag skulle ju bara ut och äta med en gammal kompis – det är för övrigt fortfarande den officiella versionen hemma, förklarade den andre syndaren – Tommy Sandberg.
Trots att det var ett sargat brunt lag som ställde upp för avspark så kändes det redan tidigt att vi var klart starkare än Pars. De verkade ha dålig ork, och framför allt hade de en usel taktik. Den iranska backlinjen ställde nämligen offside så fort det fanns minsta chans. Ofta stod de på mittlinjen med armarna i luften.
Duktige domaren Tony Strandgård tog inga risker utan blåste även i alla situationer som var i gränslandet. Det innebar att Bäckstrand säkert sprang offside tio gånger i första halvlek.
Johan gjorde däremot det enda rätta – tog löpningen långt bakifrån – och fick bollen från Robinho i precis rätt läge. Helt frispelad lyckades vår ordförande chippa bollen via målvaktens höft och in nära den första stolpen.
Några minuter senare kastade Johan ett långt inkast från vänsterkanten. Både Gotland och en Parsback missade bollen, som gick till Bamse bara ett par meter från mållinjen. Världens starkaste björn hade inga problem att peta in tvåan.
Nu tappade Pars fokus. De hade gnällt på domsluten redan från början, och det blev inte tystare när vi var två mål upp. En komisk situation uppstod då Boråsiraniernas lagkapten Nima Ramezankhani – som borde ha hållit käft eftersom han inte fanns med på laguppställningen, vilket är lika med fusk – tjatade hål i huvudet på domare Strandgård för att få frispark vid mittlinjen.
Strandgård valde dock att ge Pars fördel – och de hade ett riktigt bra tre mot två-läge när domarens tålamod tog slut. Han blåste av spelet och förklarade högt:
– Kapten, du skall få din frispark vid mittlinjen.
Domslutet fick övriga Parsspelare att bli irriterade, de hade ju målchans.
– Klaga till er kapten. Det är han som vill att jag skall blåsa av, sa Strandgård – och såg ganska nöjd ut med utfallet av situationen.
Vi höll ledningen till sidbytet. I halvtid betonades att vi skulle hålla ihop laget när vi pressade Pars osäkra backlinje. Dessutom var det viktigt att vi var lite kallare med att gå i djupled eftersom iranierna körde sin vansinniga offsidetaktik.
Vi inledde den andra halvleken bra, och 3–0-målet föregicks av riktigt bra spel. Fyra-fem man var inblandade i anfallet innan bollen gick ut till Bamse på högerkanten. Hans inlägg förlängdes snygg på volley av Kinky – som därmed gjorde sitt första A-lagsmål i FC Kabel Åttio.
– Nu gör du mål – när du har lagt av, ropade Johan.
– Jag har ingen press på mig längre, svarade Kinky.
Nej, just det, Kinky spelade ju under extremt hård press i våras... Han var för övrigt inkallad med kort varsel till matchen. Flyttlasset gick hem till Västerås i somras, och nu var den ofarlige anfallaren i Borås på en kortvisit under helgen. Knappt två månader på hemmaplan hade lämnat vissa spår i dialekten – den västmanländska intonationen hördes tydligt varje gång Kinky öppnade sin mun.
Efter det tredje målet tappade vi kraft och fart. Pars kom allt högre upp i planen, och satte Tvålen på allt svårare prov. Att Peder tvingades utgå med cirka 30 minuter kvar gjorde inte saken bättre. Johan och Jamie spelade non-stop på centralt mittfält den sista halvtimman, något som märktes. De orkade inte sätta press på Pars tre centrala mittfältare, utan blev överspelade flera gånger. Inte minst Johan, som åkte på fem-sex tunnlar och blev rätt frustrerad över det.
I 70:e minuten sprack Tvålens nolla. På en retur kunde en av tre fria – och offsidestående? – Parsspelare nicka in reduceringen. Gästerna skapade ett par lägen att ytterligare närma sig. Vi stod dock emot, och kunde själva ha gjort ett par mål till på de många och fina kontringslägen som dök upp. Så blev det dock inte.
Noteras bör att båda debutanterna från Bollebygd – Tvålen och Jamie – klarade sig alldeles utmärkt. Tvålen gjorde ett antal fina räddningar, och Jamie gjorde ett gott arbete på en ovan position.
Även hela vår nybildade fyrbackslinje skall naturligtvis berömmas. Afzelius var mycket stabil som vänsterback, och en sliten Tommy skötte sig utmärkt – trots att han kämpade mot mer än bara elva motståndare.
– Jag hade en kebab som höll på att komma upp hela andra halvlek, förklarade han.
Med en omgång kvar att spela står det klart att vi blir sjua eller åtta. Vi och Björketorp fördelar de placeringarna i det inbördes mötet i den sista omgången.
I våra ligor har det ganska länge känts klart att Gurra blir sniken kabel 2006. Fyra man delar på ledningen i assistligan, och i den ännu jämnare fulligan gläds man åt att vi inte haft en enda avstängning under året.