Björketorps IP, 20 juni kl. 19:00
| Målskyttar: |
1-0 (24) Johannes Axelsson |
|
2-0 (40) Linus Larsson |
|
2-1 (77) Andreas Eriksson (Gustav Risinger) |
|
3-1 (90+2) Mattias Svensson |
| |
|
| Kabels lag: |
David Hagström |
|
------------------------- |
|
Joan Ivarsson |
|
Kalle Åkerström |
|
Henrik Ådahl |
|
Freddy Zielinski |
|
------------------------- |
|
Micke Martinsson |
|
Johan Rydén |
|
Tommy Sandberg |
|
Peter Bäckstrand |
|
------------------------- |
|
Johnny Albertsson |
|
Andreas Eriksson |
|
------------------------- |
| Avbytare: |
Peter Nyman (in 35) |
|
Gustav Risinger (in 46) |
|
Adam Rylander (in 46) |
|
Peder Hallberg (in 72) |
|
------------------------- |
| Bäste Kabel: |
David Hagström |
| Varning: |
- |
| Utvisning: |
- |
Kommentar
Trots att vi ställdes mot årets starkaste motstånd levde matchen in i slutminuten. Tacka en storspelande David för det.
På en jämn och fin gräsmatta fick vi det hett om öronen från första minut.
Medan vi vek ner oss i många dueller en bit upp i planen spelade Björketorp en imponerande rak fotboll. De löpte
kopiöst och tvekade inte att slå inläggen när chanser gavs, dessutom fanns det alltid folk både på första och andra stolpen.
Redan efter en kvart kunde hemmalaget ha haft ledningen med minst 4-0. David hade dock en av sina allra bästa dagar och
var helt enkelt lysande bra. Han gjorde absolut skäl för den handduk som han fick efteråt.
Mitt i halvleken kunde inte ens David stå emot. Vi gick bort oss vid ett inkast, en motspelare kunde löpa in bakom fyra-fem
vilsna kablar och ordna till ledningsmålet.
I halvlekens slutskede kom 2-0 på ett friläge - misstänkt offside.
Oavsett vilket var resultatet minst sagt rättvist sett till matchbilden. Vi hade inte haft ett enda avslut värt namnet så
långt. Fyra vassa inlägg som samtliga var riktigt nära att nå fram till rätt adress (Lasse, Bäckis, Nyman/Johnny och
Bäckis igen) var det bästa vi hade.
Den andra halvleken var länge den första lik. Även om vi flyttade upp positionerna något, och inte släppte till lika
många chanser som i första var det fortsatt Björketorp som låg nära nya mål. Bollar snek stolparna, någon tog i stolpen
plus att David fortsatte göra räddningar.
Med 18 minuter kvar tog vi en rövare och gick över på 3-4-3. Det gav oväntad effekt. Redan efter ett par minuter jobbade
Gurra fram bollen till Eriksson, som på vårt första riktiga avslut satte reduceringen.
Den sista kvarten var vår bästa. Björketorps spelare verkade lite trötta, och orkade inte löpa lika kopiöst längre. Vi
som hade jagat boll i 75 minuter såg chansen till en ny mirakelvändning och fick plötsligt ny energi.
Chansen kom också. Det var Eriksson som fick den med fem-sex minuter kvar att spela. Frispelad av Johnny i vänsterläge
drog Eriksson på en riktig rundpall med vänstern, sannolikt störd av Johan som just i skottögonblicket skrek "Du är
helt fri".
I sista ordinarie minut fick vi en ny chans, då hemmamålvakten tvingades kliva av. Vi flyttade fram hela laget på ett
inkast, men Gurra fick inte till skarven och allt rann ut i sanden.
Någon sekund senare var det 3-1. David tvekade lite i en utrusning, och två ensamma Björketorpsspelare var minst en för
mycket.
David hade dock all rätt att göra en mindre miss. Han hade nämligen med besked svarat på Zamoras hot i gästboken tidigare
under veckan:
"Vill sända ut en varning till David och Tvålen. Tror Zamora är på gång igen. Matchen igår var verkligen ett steg i
rätt riktning."
Intressant förresten att Zamora skriver om sig själv i tredje person. Hur som helst måste han definitivt börja träna
och får nog spela på sitt absoluta max om han skall sno åt sig den brandgula målvaktströjan - förutom David har ju
även Tvålen spelat inspirerat den här våren.
Domare Bengt-Arne Johansson från Fritsla tillhörde de som var imponerade av David.
- Daniel brukar alltid vara riktigt bra när jag dömer er - han är sexans bäste målvakt, sa Johansson.
Han sa Daniel, men menade förstås David. Precis som när B-A dömer vill han väl, men kommer lätt lite snett...
När slutsignalen ljöd hade vi förlorat med 3-1, trots allt ett smickrande resultat. Ett resultat vi lyckades nå genom
imponerande arbetsmoral matchen igenom. Trots att vi oftast var tillbakatryckta stod vi upp och kämpade.
Att en Björketorpsspelare kallade det "en kul match att spela" berodde nog mest på att vi vägrade att ge upp. Och tänk
om Eriksson fått till sitt vänsterskott, då hade vi i många år framöver pratat om miraklet i Björketorp...
Noterbart också att vi efter åtta matcher med åtta helt olika backlinjer kom till spel med exakt samma fyra försvarare
som i matchen närmast innan. En tillfällighet, eller ett startskott på en framtida kontinuitet?