Sagavallen, 31 aug kl. 18:30
| Målskyttar: |
1-0 (8) Mattias Parkhagen |
|
1-1 (15) Andreas Eriksson |
|
2-1 (33) Mats Örstig |
|
2-2 (48) Johan Rydén (straff) |
| |
|
| Kabels lag: |
David Hagström |
|
------------------------- |
|
Fredrik Larsson |
|
Henrik Ådahl |
|
Adam Rylander |
|
Johan Afzelius |
|
------------------------- |
|
Andreas Larsson |
|
Peder Hallberg |
|
Johan Rydén |
|
Peter Bäckstrand |
|
------------------------- |
|
Andreas Eriksson |
|
Gustav Risinger |
|
------------------------- |
| Avbytare: |
Peter Enhörning |
|
Mikael Martinsson |
|
Magnus Persson |
|
------------------------- |
| Bäste Kabel: |
Henrik Ådahl |
| Varning: |
Peter Bäckstrand |
|
Johan Afzelius |
Kommentar
Det var med splittrade känslor de bruna brassarna lämnade Sagavallen efter delad poäng mot Norrmalm. Chansmässigt
borde vi ju ha vunnit matchen, men sett till spelet får vi nog i stället vara glada för poängen.
Norrmalm på Sagavallen brukar kunna ge bruna spelare kalla kårar. Vår senaste seger på den sällsynt ojämna planen
kom 1994. Sedan dess har vi nu sju raka matcher utan vinst. Även de år då vi haft ett klart bättre lag än de
zebrarandiga har vi misslyckats med att vinna på Norrmalm.
Den här gången var dock förutsättningarna annorlunda. Vi slog plötsligt ur underläge efter att ha torskat klart
i två tidigare möten under våren. Vårt fina facit efter sommaruppehållet gjorde dock att vi visste att med minst
en poäng i den här kampen fanns en liten chans att nå en slutlig tredjeplats i tabellen - och i så fall ta klubbens
näst bästa placering i sexan genom tiderna.
Planen var riktigt usel. Det myckna regnandet hade gjort den vattensjuk, på flera ställen kändes underlaget mer som
kärrmark än som gräsmatta.
- Jag hade aldrig kunnat tänka mig att spela i en klubb som har så dålig plan, sa David efteråt.
Logiskt då att han valde Kabel Åttio med fantastiska Ryda sportfält som hemmaborg...
Vi ställde in oss på 90 minuters kampfotboll. Fast det skulle bli en riktigt hyfsad fotbollsmatch. Norrmalm av 2007
års modell är nämligen ett spelande lag. De rullade boll via mittfältet riktigt prydligt - och sökte periodvis
passningar längs marken in absurdum.
Vi fick jaga, och hamnade långt bak i planen. När vi vann boll kändes vi inledningsvis ganska stressade. Men vi
hittade ganska snart en väg till avslut.
Hemmalaget flyttade nämligen upp sin långsamma backlinje extremt högt. Med snabba anfallare som Eriksson, Gurra
och Mange fick vi massor av lägen att springa igenom.
Det första målet blev dock hemmalagets. Bäckis hade otur med en brytning precis utanför eget straffområde. Bollen
studsade tillbaka till Norrmalmsspelaren Mattias Parkhagen som fick fritt läge att sätta dit bollen.
En stund senare hade vi rejält flyt då Eriksson sträckte ut högerbenet för att täcka ett uppspel från Norrmalms ena
mittback. Bollen träffade det utsträckta benet och gick i mål bakom en något felplacerad, och överrumplad hemmamålvakt.
Efter kvitteringen stängde vi till bättre på mittfältet, och fick därmed även lite andrum att lyfta laget och skapa
lite eget spel.
Det var dock Norrmalm som rättvist tog ledningen igen på ett skott utifrån.
Slutet av halvleken gick spelmässigt på plus till Norrmalm. Chansmässigt gick den till oss. Vi hade ett par frilägen,
samt ytterligare några bra chanser. Bland annat var Gurra helt ren, fast avslutningen blev en lös bredsida rakt
på målvakten.
Det fick Peder att ta ton i halvtid:
- Ditt mål på slutet var snyggt, Gurra.
Det var en verbal passning av modell stenhård i skrevet...
Det skall sägas att Norrmalm också hade en extremt bra chans före paus. Med öppet mål från fyra-fem meters håll
lyckades dock deras spelare skjuta fem meter över...
Hela den andra halvleken var det Norrmalm som hade mest boll, och vi som kontrade vasst. Sett till riktigt bra
chanser var det nog 6-3 i brun favör. Målmässigt blev det 1-0 - målet föll redan i halvlekens upptakt.
Orutinerade Enhörning såg till att bli tacklad, och föll rutinerat i straffområdet. Johan väntade ut målvakten och
satte säkert straffen. Fast vår lagkapten hade inget stort förtroende bland lagkamraterna.
- Jag vågade inte titta, sa David.
- Er tränare verkade inte tro på att du skulle sätta den, sa Norrmalms ledare Niklas Ringborg till Johan efteråt.
Och kanske hade David och Lasse Martinsson anledning till sin oro, två dagar senare brände nämligen Johan från
elva meter i B-laget...
Brände gjorde också bland annat Gurra, Eriksson och Mange som alla hade goda möjligheter att avgöra matchen. Trots
alla våra chanser var nog oavgjort totalt sett ett rättvist resultat. Det går inte att förringa Norrmalms stora
övertag sett till bollinnehav.
Det är även läge att applådera de zebrarandiga för en makalös förvandling. Efter att i många år ha spelat en destruktiv
kämpa-och-sparka-långt-fotboll med förebilder i de lägre brittiska serierna står Norrmalm den här säsongen för ett
kortpassningsspel som snarare har sydeuropeiska rötter. Kul.
Kul också att vi efter att ha legat sexa en längre period nu klättrar i tabellen. Vi passerade Yugo på målskillnad,
och har nu bara två poäng upp till trean och fyran. Å andra sidan har vi bara fem poäng ner till Bosna - och de
ligger näst sist. Mycket kan alltså hända på de fyra omgångar som återstår att spela.