Borås Arena, 29 sept kl. 15:00
| Målskyttar: |
0-1 (33) Andreas Gustavsson |
|
0-2 (54) Självmål |
|
0-3 (67) Joakim Blomberg (straff) |
|
0-4 (80) Fredrik Nyrell |
| |
|
| Kabels lag: |
David Hagström |
|
------------------------- |
|
Fredrik Larsson |
|
Henrik Ådahl |
|
Henrik Malm |
|
Johan Afzelius |
|
------------------------- |
|
Jamie Gidman |
|
Johnny Albertsson |
|
Johan Rydén |
|
Peter Bäckstrand |
|
------------------------- |
|
Emil Dahl |
|
Andreas Eriksson |
|
------------------------- |
| Avbytare: |
Linus Svensson (debut) |
|
Adam Rylander |
|
Magnus Persson |
|
------------------------- |
| Bäste Kabel: |
Jämnt lag |
| Varning: |
- |
Kommentar
FC Kabel Åttio slutade fyra i Boråssexan 2007. Trots att vi hade stått för en kanonhöst var det besvikelse och
frustration i brunt efter slutsignalen. Känslan av att vi hade haft allt emot oss i avslutningsmatchen var uppenbar.
Först skall vi passa på att gratulera Björketorps IF till seriesegern i Boråssexan, och önska lycka till i division V
nästa år. De svart-vita visade i båda matcherna mot oss att de är ett tempostarkt, stabilt och vasst fotbollslag -
helt enkelt en värdig seriesegrare.
I vårmötet var det deras snabba kantspel som tog oss på sängen. Den här gången var vi förberedda, taktiken gick helt
enkelt ut på att stänga kanterna. I 45 minuter lyckades det närmast 100-procentigt. Björketorp hade inte en enda
riktig målchans före paus. Trots det ledde de med 1-0 - mer om det senare.
Medan gästernas spelare var adrenalinstinna, ville framåt och gick in i varje närkamp med full satsning var vi kalla
och försökte hålla i. Vi lyckades föredömligt med att spela runt bollen, och fick Björketorp att inse att det inte
var någon idé att pressa oss högt.
Ett par målchanser vaskade vi också fram. Emil hade ett par, men det bästa läget gick till Jamie - hans skott gick
dock rakt på målvakten.
Så var det målet då.
Domare Pelle Boersma hade redan från början visat att han accepterade Björketorpsspelarnas vilda satsningar, även det
gånger gästerna inte var först på bollen. Vi fick däremot frisparkar emot oss för minsta förseelse.
När Adam på Björketorpsmanér gick in 100-procentigt i en duell, och var först på bollen, ändrades dock förutsättningarna.
Precis när Adam slagit bort bollen kom en motståndare likt ett lokomotiv mot vår tränare - som satte upp högerhanden
som skydd.
Handen träffade olyckligt motståndaren i skrevet, varvid den svart-vita spelaren kastade sig fram och tillbaka på
marken och skrek som en stucken gris. Bland de många ord som ekade inne på Borås Arena märktes en förbannelse av det
kvinnliga könsorganet.
Hade en annan domare sett situationen kunde denne valt att ge oss en frispark och Björketorpsspelaren ett rött kort.
Pelle Boersma valde att varna Adam, och ge frispark till serieledarna.
Som grädde på moset blev det mål i samband med frisparken. En bortnick hamnade hos gästernas bäste spelare, Andreas
Gustavsson, som på uppstuds från 25 meter fick sitt livs träff. Bollen gick som en projektil över David och in i mål.
Matchklockan visade 33 minuter och vi hade åkt på en riktig kalldusch.
Trots att vi hade gjort en av årets bästa halvlekar var vi i underläge halvvägs. I paus pratade vi om att
fortsätta spela runt bollen, och om att hålla ihop laget lika bra.
Knappt tio minuter in i halvleken var olyckan framme. Björketorp fick en frispark på vår vänsterkant strax utanför
straffområdet. Just innan bollen skulle levereras valde domare Boersma att gå fram till en förvånad Johnny och ge
ett gult kort.
- Man skall backa nio meter automatiskt, sa Boersma.
Det var ett oerhört provocerande domslut, dels för att muren då hade stått på rätt plats i minst tio sekunder, dels
för att vi i förstaläget faktiskt hade börjat bygga mur sju-tio meter fel i sidled - och att det därmed knappast
gick att beskylla oss för spelförstörelse.
När frisparken slogs kom David lite fel, och tvingades lämna retur. På den blev det ett ihopslag mellan en spelare
från vardera lag, som resulterade i att bollen tog en hög båge mot vårt mål.
Det såg dock lugnt ut. Ådahl och Afzelius såg båda ut att kunna ta bort bollen. Problemet var att Afze trodde att
Ådahl var en motståndare, vilket gjorde att de båda Kabelbackarna sprang ihop och fick se bollen dala in i mål.
Vi kunde räkna in ett nytt vansinnigt tungt baklängesmål.
Och det skulle bli värre ändå. Medan vi var inne i en svacka hade Björketorp fått ännu mer energi av sina två mål.
De hade dock svårt att spela sig till öppna chanser på egen hand. Lyckligvis för dem var domare Boersma på givmilt
humör.
Vid en hörna mitt i halvleken fällde en björketorpare ut sina armar och backade in i Afze, som då också fällde ut
sina armar och tryckte tillbaka. Sedan slogs hörnan - och signalen ljöd.
Domare Boersma blåste straff.
Han blåste för vad som måste anses vara "vanligt" gruff vid fasta situationer. Ingen hade fallit, ingen hade gått
miste om någon målchans.
Vi hade inte varit nära att få någon frispark för något liknande under matchen.
Joakim Blomberg rullade in straffen, och vi var ett slaget lag.
Vi var dessutom ett oerhört besviket lag. De sista 20 minuterna tappade vi fokus, och lade alldeles för mycket
energi på domarinsatsen. Det är förstås beklagligt på alla sätt. Vi skall naturligtvis inte behöva gnälla på saker
vi inte kan påverka.
Fast det fanns flera intressanta domslut.
I en situation höll Emil undan för en back vid sidlinjen, spelade hemåt för att sekunden senare bli jagad ett par
meter av en oerhört uppretad motståndare. Den senare vrålade:
- Nu får du faan mig lägga av, din djävla bög.
Uttalandet fick både DO (Diskrimineringsombudsmannen) och JämO (Jämställdhetsombudsmannen) att se rött och omgående
boka tid med Björketorps klubbledning för att prata igenom spelarnas syn på homosexualitet.
Homofoben i Björketorps backlinje slapp dock att se rött - domare Boersma gjorde nämligen ingenting. Han stod i
mittcirkeln med skygglappar.
Med drygt tio minuter kvar att spela hittade Boersma sin pipa igen. En björketorpare tappade balansen när han skulle
avsluta i vårt straffområde - och fick straff som belöning.
Någon minut senare såg Johan till att provocera fram sitt livs första gula kort för snack - det efter 27 år som
fotbollsspelare. Men innan dess hade David skrivit personlig historia på ett betydligt roligare sätt.
- Så har man räddat en straff, sa han nöjt.
Det var första gången någonsin. Med benen motade vår målvakt bort bollen, sedan fick han hjälp av försvaret att rensa
ut returen till hörna. Skytten var dock förtvivlad och sa till David:
- Varför skulle du ta den - jag var ju den ende i laget som inte hade gjort mål i år.
På den efterföljande hörnan fick den drygt 100 man stora bortaklacken jubla. Bäckis hängde inte med Fredrik Nyrell
som snyggt nickade in bollen.
När slutsignalen ljöd var det dags för nästa vrål från Björketorpsklacken. Laget hade vunnit välförtjänt, och då pratar
vi både om serien och matchen.
Fast vi kände ändå extrem frustration. Vi hade gjort en ganska bra insats, och ändå släppt in fyra mål. Samtliga
hade kommit i samband med fasta situationer, vid vilka domare Boersma hade tagit beslut som irriterade oss. Domslut
vi kände att han troligen inte tagit i motsatt riktning.
- Vi hade ganska lätt att få frisparkar - och straffar - i dag, sa gästernas straffskytt Joakim Blomberg efteråt.
Vi instämde. Jamie gjorde det lite väl öppet, när han efter slutsignalen tackade Boersma för matchen.
- Hur länge har du dömt? frågade Jamie.
- I 25 år, svarade domare Boersma.
- Dags att lägga av nu då...
Det utspelet resulterade i ett andra gult kort, och FC Kabel Åttios första utvisning sedan sommaren 2005. Ett tråkigt
slut på en bra höst.
Vid sommaruppehållet låg vi på åttonde plats, nio poäng från Norrmalm på fjärdeplatsen och tio efter trean Hovet.
Vi slutade fyra, före Hovet men efter zebrorna. Vi kan se tillbaka på en totalt sett klart godkänd säsong med andra ord.