Ubbhults IF - FC Kabel Åttio 3-2 (1-1)
Björkängsvallen i Hällingsjö, 5 oktober kl. 15:00

Målskyttar: 1-0 (10) Niklas Ackevall
1-1 (39) Gustav Risinger (Robin Axell)
2-1 (61) Niklas Nilsson
2-2 (75) Fredrik Larsson
3-2 (77) Daniel Persson (straff)
   
Kabels lag: Stefan Persson
-------------------------
Fredrik Larsson
Torbjörn Eidering
Henrik Malm
Johan Afzelius
-------------------------
Jack Andersson
Johan Rydén
Andreas Eriksson
Niklas Johansson
-------------------------
Emil Dahl
Robin Axell
-------------------------
Avbytare: David Gustavsson
Marcus Nilsson
Fredrik Hansson
Martin Svedberg
Gustav Risinger
-------------------------
Bäste Kabel: Johan Rydén
Varning: Henrik Malm
Emil Dahl
Utvisning: -
Publik: Ca 30



Kommentar
Såhär i efterhand kan nog få kablar ärligt återge vad som verkligen hände på planen i Hällingsjö söndagen den 5 oktober 2008. Allt kom att handla om det som utspelade sig ett par minuter efter slutsignalen.
För motståndet i denna förskräckligt avgörande match stod Ubbhult, men på grund av ett elakt oväder som dragit in över Sjuhäradsbygden blev deras hemmaplan ospelbar och matchen flyttades i sista sekund till just Hällingsjö.
Förutsättningarna var av det mest rafflande slaget: samtidigt som de bruna gjorde ordentligt fiasko mot serieledarna Brämhult på Borås Arena (0-5) helgen före vann kvalplatsantagonisten Norrmalm med 5-1 mot Bosna. Detta gjorde att vi inför den sista omgången stod på lika många poäng, men med sex plusmål för vår del.
Att vi på ett synnerligen brutalt sätt tappade formen helt mot Brämhult gick inte att snacka bort, och att vi dessutom skulle möta höstens formstarkaste lag Ubbhult på bortaplan gjorde inte nerverna lugnare, helst när Norrmalm bara skulle springa hem en enkel seger mot ett Wästerhov som under hela året blivit sämre och sämre.
Vi låg dock i vinnarhålet, vid seger hade vi gjort det vi skulle och fick således lita på att Hovet inte skulle släppa in alltför många mål...
Man kan lugnt säga att INGENTING gick som enligt planerna den här dagen, förutom en liten petitess då, men mer om det senare.
På Hällingsjös efter förutsättningarna finfina plan betedde vi oss till en början lika nervöst, splittrat och spänt som mot Brämhult. Vårt signum - det utomordentliga försvarsspelet - stod inte att känna igen, så Ubbhults ensamme forward fick nästan härja helt fritt på vår planhalva när våra motståndare kontrade enligt lång boll-modellen.
I den tionde minuten singlade ett inlägg in i vårt straffområde som gick förbi alla, däribland Stefan i mål. Ett skitmål som bara gjorde oss ännu mer nervösa och försatte laget i en allt brantare uppförsbacke.
Fram till det att Gurra kvitterade i den 39:e minuten var det nog bara en brun som var lugn, och det var Coach Kaiser. Efter mycket hysch pysch och locket på gentemot laget hade han och Micke Enhörning slutit en deal som gick ut på att den senare befann sig på Sagavallen för att lämna löpande sms-rapporter om hur det gick i Norrmalm-Wästerhov.
Coach Kaiser trodde inte sina ögon när det första messet kom: "0-1 :".
Norrmalm lyckades få in en boll innan halvtidssignalen, så i paus var vi precis lika. Fördel oss.
När Ubbhult sedan efter en dryg timmas spel gjorde 2-1 på oss efter ännu ett ytterst tvivelaktigt försvarsingripande så var Coach Kaiser dock fortfarande lugn, vilket Jack lade märke till.
" Jag blev så jävla förbannad när de gjorde 2-1, men så såg jag på dig hur lugn du var, och då anade jag att du visste något".
Han anade precis rätt. När sedan Junior Larsson satte 2-2 i bortre krysset på en frispark så hade tränaren precis fått rapporten om en högst osannolik 3-1-ledning till Wästerhov. Vi tar det igen, 3-1 till Wästerhov!
Men säg den lycka som varar för evigt. Bara två minuter efter vårt kvitteringsmål dundrade Stefan ner en Ubbhultare i vårt straffområde och domslutet var klockrent, straff som sedan sattes i mål. Precis när nätet rasslade till bakom vår målvakt så vibrerade det i Coach Kaisers ficka.
Med darrande fingrar plockade han upp den och läste det som han sist av allt ville: "2-3 nu och Norrmalm bor i Hovets straffområde".
Svälj...
Det blev förlust för oss. När slutsignalen gick skar den genom samtliga bruna hjärtan, inklusive de till Hällingsjö resta supportrarnas.
Alla trodde allt hopp var ute, förutom två stycken.
Coach Kaiser och Tränare Tvål var så nervösa så att en direktlinje till Enhörning på Sagavallen upprättades, och fick då svaret att nio minuter skulle återstå, vilket lät omöjligt hur många skador och spelavbrott det än hade varit.
Men så kom den, rätt in i örat via telefonen. Slutsignalen.
Norrmalm hade gjort precis som vi, förlorat den helt avgörande matchen med 2-3.
Status quo, vi var i kval.
HELT OVERKLIGT.
Vilda glädjescener, hoppande ring och folk som skrek av lycka rätt ut i luften. Det som precis hade hänt var helt enkelt för bra för att vara sant. Från misär till total lycka bara på ett par minuter, det ska vara ett lag som Kabel Åttio till att få uppleva något sådant.
Drygt 24 timmar senare ringde det på Coach Kaisers telefon, det stod "Gotland" på displayen.
"Vad i helvete, förlorade Norrmalm?! Är vi i kval?!" ropade den annars så lugne och gemytlige gotlänningen rätt in i luren.
Vadan då denna totala verklighetsfrånvaro?
Jo, direkt efter slutsignalen hade han i vredesmod gett sig av utan att prata med någon eller vänta på resultatet från Sagavallen. Sjuk, deprimerad (han och Svedbergs älskade Man City förlorade även mot Liverpool senare under söndagen) och dessutom utan tillgång till Internet på hemmafronten avskärmade han sig från omvärlden. Först ett dygn senare då Coach Kaisers sms angående nya träningstider på grund av det stundande kvalet inkom vaknade han till.
En klassisk historia som Gotland kan berätta för sina barnbarn när de frågar honom hur det gick till när Kabel Åttio tog det första steget mot Champions Leauge 2028.